Danko Jones – Tre ackord och vilda katter

0

Danko Jones må vara kanadicken som ständigt har ett vitsigt svar, en frän refräng eller en vältalig spoken word-föreställning som äss i rockärmen. Och med nya skivan Wild Cat (släpps den 3 mars) är det dessutom åter igen käftig rock’n’roll som står på menyn. Men vissa stunder tar tröttheten över och efter en promotionsturné som tagit honom igenom ett flertalet länder är det en trött man med sparsamma svar som underteckand möts av.

Det första jag noterade i utskicket till denna platta var att det stod att vi borde föra krig och sedan älska (”make war, then love). Vad åsyftade du med detta uttalande?

– Det har att göra med skivans sista spår Revolution som egentligen bara är en rolig dänga om folk som låstas vara politiskt intresserade men som egentligen bara vill knulla. Vi är alla familjära med någon som beter sig så och låten handlar om att föra fram en sådan person i ljuset och visa att det är skitsnack.

Och nu när du kan se tillbaka på 20 år som rockmusiker, vad ser du då?

– Helt ärligt? Ja du, vissa dagar känns det som att det är 20 långa år och andra dagar känns det bara som att det har gått fem år sedan vi startade i Toronto, Ontario (Kanada) 1996. Man arbetar så hårt, släpper skivor och gör både det ena och det andra. Sedan tittar du dig plötsligt över axeln och inser att hela sex år bara har flugit förbi. Jag skulle kunna säga att åren har gått fort men när jag tittar tillbaka på allt så har jag dagar när det känns som en evighet sedan vi startade.

Så hur känns det att släppa skiva nummer tio?

– Vi skulle aldrig ha gett ut detta album om vi inte trodde på det. Samtidigt, när man släpper ett album så kan man aldrig vara säker på hur andra ska reagera. Precis som förra plattan Fire Music (2015) så har Wild Cat mottagits väl över gränserna. Så å ena sidan är vi väldigt glada över det. Å andra sidan var jag väl inte allt för orolig för att den INTE skulle mottas väl. Vi har levt med det här albumet i flera månader, det blev klart redan förra året. Pressfolket har däremot bara haft skivan i någon vecka. Vi visste redan förra året hur musiken skulle bli men att höra folks positiva reaktioner ansikte mot ansikte får en att må bra.

Men det är kanske inte så konstigt? Ni har lite av AC/DC-syndromet över er. Man vet alltid vad man får med en Danko Jones-platta men det är fortfarande lika kul att lyssna på nytt material.

– Vi har alltid tagit inspiration från band som AC/DC, Ramones, Slayer och Motörhead som har ett karaktäriskt ljud som aldrig ändras och som folk antingen älskar eller hatar. Det är svårt för alla band att karva ut ett sound som definerar just dem men jag kan ändå känna att vi har nått dit med bandet. Visst, en platta kommer att skilja sig lite grann från en annan ifall du lyssnar riktigt nogrannt men backar du en bit och ser på helheten så är alla album hårdrocksalbum. Näta platta som vi släpper, när det än blir, kommer också att vara ett hårt slående hårdrocksalbum.

Föredrar du att släppa hårdrocksalbum för att det är det du är bäst på att skriva eller för att du har noll intresse av att ”experimentera” med bandets musik?

– Jag har aldrig förstått det där med att det enda kreativa man kan göra med musiken är att experimentera med den. Att köra något koncist i två decennier och använda sig av samma tre ackord för att skapa något nytt varje gång är kreativitet. Likaså att använda samma ämnen om och om igen fast med en ny vinkel, hur kan något sådant inte räknas som kreativt? För mig är det bra mycket mer kreativt och utmanande att alltid jobba inom samma ramar.

Så vad var den största utmaningen på nya skivan?

– Samma utmaningar som vanligt, att komma på ett gäng rocklåtar som låter lika bra för oss som för lyssnaren. Det är en rolig process att ta sig an och att skriva låtarna är den bästa delen av det hela.

Text: Cecilia Wemgård
Foto: Rene Huemer Photographer

About Author

Skribent med fokus på recensioner och intervjuer. Rycker in som fotograf när tillfälle erbjuds och skriver även för Sweden Rock Magazine.