Kataklysm, Septicflesh, Aborted – Debaser Strand, Stockholm

0

Datum: 2015-01-14
Det blir en blandad kompott av death metal när Triffid And Danger Concerts bokar in det tunga turnépaket Kataklysm, Septicflesh och Aborted. Med musik som är färgad av respektive akts ursprungsländer är resan lika pompös som den är hårdgjuten. Gristjut och symfonistråkar blandas med vampyrtema och traditionellt baskaggetramp anno 90-tal. Men kanske är den största bedriften från kvällen något som ska tillskrivas den kompakta skaran åhörare? För en gångs skull är det faktiskt fullt röj på ett konsertgolv i Stockholms metalkretsar._MG_9631Aborted
Belgarna i Aborted klockar in på två decennier i branschen. Bildade 1995 av sångaren (och enda kvarvarande originalmedlemmen) Sven de Caluwé satsar bandet på gamla beprövade metoder utan att vare sig imponera eller skapa en likgiltig stämning. Med små drag av grindcore och ett sångmässigt gristjutande lyckas ändå bandet höja medeltemperaturen några snäpp på det nedkylda Debaser Strand. Med stadigt gestikulerande och ett aldrig sinande rörelsemönster lyckas Aborted greppa tag om folks öron och vända dem mot sitt håll. Kanske beror det på den avslappnade stämningen mellan låtarna, för det är något som gör att det går att se förbi faktumet att varje låt tycks vara den andre lik. Med tillräckligt med karisma för att få igång både en circle pit gör det inget att musiken blir en enda grötig (och svängig) massa. Det är helt enkelt rätt kul att spana in Aborted.
Betyg: 7/10_MG_9793Septicflech
De gothinspirerade death metal vampyrerna från Aten i Grekland har sakta men säkert gått en mer mörk, makaber och framförallt symfonisk utveckling till mötes. Kanske har detta varit som starkast på grekernas tre senaste giv, Communion (2008), The Great Mass (2011) och Titan (2014), som dominerar spellistan denna kväll. Med graciösa och stoiska rörelser må bandet vara långsammare i sin framtoning än belgiska Aborted, men med rakryggad hållning har de ett starkare tag om sin publik. Sångaren och basisten Spiros Antoniou påminner om en dirigent med sina handrörelser men låter mer som en trasig bandspelare då han ständigt upprepar frasen ”Stockholm, my friends”. Å andra sidan skänker hans mörka stämma fylld av en pondus som verkar smitta av sig på övriga medlemmar. Det behövs ungefär tre låtar innan bandet är ordentligt uppvärmda och har anpassat sig till det begränsade spelutrymmet. Men när de väl är i gasen är de en kraft att räkna med. 20 minuter in i kvällens set pikar grekerna rent nivåmässigt men lyckas bibehålla denna våg av episka toner fram till ett explosionsartat intensivt slut. Redan här står det klart att det är Speticflesh som borde ha agerat huvudakt på denna turné.
Betyg: 8/10_MG_9818Kataklysm
Kanadensiska Kataklysm må tillhöra det gamla goda 90-talet och Montreals tidiga death metalscen. De må också vara ett av de få kanadensiska death metal banden från denna tid som fortfarande är högst aktiva med både skivsläpp och turnéer. Men att följa upp Septicflesh framträdande klarar de inte. Kanske är det lite gammalmodigt att enbart hylla kanadickernas tidigaste material, ett material som sorgligt nog dessutom lyser med sin frånvaro under kvällen. Kanske är det direkt tarvligt att klanka ned på ett band som får inleda sin spelning med att desperat försöka locka tillbaka en mättad publik till scenkanten. Samtidigt är Kataklysm en förbaskad berg-och dalbana till att börja med. Ena stunden levererar de låtar med samma bett som en kanintoffla och den andra stunden lyser de klarare än Betlehems stjärna. De senare skivornas melodiska material känns dessutom lika förutsägbart som en tyngdlyftartävling mellan Bamse och Lilleskutt. De mest insatta fanatikerna röjer dock som få och sångaren Maurizio Iacono tycks gradvis putsa upp sin stålglans ju längre framträdandet fortgår . Kataklysm avslutar kvällen på godkänt men får jobba hårt för att ta sig så långt.
Betyg: 6/10

Fler livebilder hittar du här – LÄNK

Fotograf: Sandra Thulin
Text: Cecilia Wemgård

About Author

Skribent med fokus på recensioner och intervjuer. Rycker in som fotograf när tillfälle erbjuds och skriver även för Sweden Rock Magazine.