Myrkur – Mareridt

0

Relapse records 
Släpps den 15 september
 

New York-baserade danskan Amalie Bruun har under sina fyra verksamma år i enkvinnesprojektet Myrkur fått motta hatdrev så väl som hyllningar för sin musik. Konspiratörer har gapat om att drevet är en produkt av Relapse Records marknadsföringsstrategi, andra ser ren misogyni i en metalgenre som har långt kvar till jämställdhet. Klart är att hennes musikaliska prestationer väckt stort intresse i black metal-världen. Medlemmar från kända, norska black metal-akter som Mayhem och Dødheimsgard gästar på hennes första skiva som är inspelad av Kristoffer Rygg, frontman och producent i Ulver. Nu släpps andra fullängdaren Mareridt som vittnar om att Amalie Bruun trots näthatet står stark i sin roll som musiker.   

Skivan inleds med mässande sång med molande basgång i bakgrunden som injagar en mörk, melankolisk känsla och bilden av karg vildmark. Amalia Bruun sjunger med skickligt utfört väsande skrik som övergår i rensång, stundvis lagd i majestätiska stämmor. Gästar gör ingen mindre än den amerikanska singer songwritern Chelsea Wolfe som lagt sång på låten Funeral. Den avskalade känslan med blastbeats och filande gitarr av tidig norsk skola varvas med progressiv låtuppbyggnad och tyngre riffande, ofta med inslag av orgel och stråkar. När andra spåret Maaneblot kommer igång injagas känslan av fartfyllt bakåtsträvande mot den primitiva black metal som en gång var. Den försvinner omgående när tredje låten The Serpent tågar med i det stoneraktiga lunk som drabbat världen och provocerar de mest konservativa black metal-fantasterna. Temana nordisk mytologi och tilltufsade barnvisor varvade med ursinnesvrål i snöstorm hänger kvar från förra skivan M (2015) och inger känslan av att Mareridt är andra delen av ett narrativ vi kommer att få höra mer av.  

Myrkur har hittat ett ljud som balanserar på en fin gräns mellan ljust och mörkt utan att tona ut i gråskala i och med de strategiskt genomtänkta låtuppbyggnaderna. Hennes nisch är det primitiva och atmosfäriska ljudet, kombinerat med kontraster. De tar sig uttryck i allt från ljusa klänningar och mörka koftor till poppiga sångstämmor och iskalla mollriff. Intet nytt under solen men en konstart att utföra såpass skickligt som det görs på Mareridt. Oavsett vad världen tycker om Myrkur är den minsta gemensamma nämnaren att få står oberörda, och vad kan en musiker mer önska? 

Betyg: 8/10 

Spår:
1. Mareridt
2. Måneblôt
3. The Serpent
4. Crown
5. Elleskudt
6. De tre piker
7. Funeral
8. Ulvinde
9. Gladiatrix
10. Kætteren
11. Børnehjem 

Medlemmar:
Amalie Bruun: Sång, gitarr, piano, nyckelharpa, violin, keyboard, orgel, slagverk.

About Author