Nocean – Diamond

1

Rambo Music
Släpps den 1 december

Nu är det dags för ännu ett alternativt rockband som tänker utanför boxen. Åtminstone enligt dem själva. När Nocean startades år 2013 la dom fokus på klassisk hårdrock som resulterade i debutplattan Nothing To Hide (2016). Men under samma år ändrades laguppställningen och även bandets visioner mot det alternativa hållet. Med endast ett album i baksätet har bandet ändå hunnit turnera runt i Europa och spelat på Sweden Rock Festival. Ett imponerande CV, men man ska inte ropa hej förren man kommit över på andra sidan bäcken.

Ibland kan saker upplevas som allt för välproducerade. Diamond är ett klockrent exempel på detta. Denna skiva borde drunkna, men håller sig desperat kvar vid ytan. Även med pannlampan på är det svårt att hitta djup, passion eller risktagande. Med påtvingad entusiasm är albumet en resa med klyschiga låttexter och medelmåttiga riff. Hanna Olssons röst är lika klar som kristall, men bidrar vare sig med budskap eller personlighet. Visst känns de finurliga och melodiska refrängerna av i låtar som You Are Diamond och The Chance. Men när både Prolouge och Here For You inleds med en konstig rymdvarelseröst som snarare hör hemma i Star Trek än på en hårdrocksplatta känns det också helt plötsligt väldigt töntigt.

Det är nästan så att man vill kladda på denna allt för välpolerade ljudbild och riktigt smutsa ned den med ett par oljeindränkta fingrar. Några övertygande och passionerade spår hade suttit fint i denna alldeles för finkänsliga Svensson-kavalkad. Förhoppningsvis har Nocean fått denna osaltade soppa ur sitt system för att komponera ihop någonting bitigare i framtiden. Trots att frestelsen fortfarande finns åker de skitiga fingrarna hopplöst ner i fickan igen.

Betyg: 3/10

Spår:
1. Prolouge
2. You Are Diamond
3. Done
4. The Chance
5. Beautiful
6. Causing Chaos
7. Those Days
8. Here For You
9. This Must Be You
10. Forgotten

Medlemmar:
Hanna – sång
Ozzy – gitarr
Patrick – trummor
Daniel – bas

About Author

  • Johan

    Alltså, skojar du eller? Jag kollade upp dem på Spotify efter att ha läst recensionen för jag tyckte det lät konstigt med rymdvarelserösten du nämnde, och upptäcker ett fantastiskt album och kanske den bästa alternativa rocken jag hört på flera år??? Om du inte gillar välproducerad alternativ rock kanske du inte ska recensera det? Som recensent ska du vara objektiv och bortse från dina biases. Sjukt oprofessionellt. Jag registrerade mig bara för att kommentera det här för det är på riktigt under all kritik.