Phonotraxx/Soulfood
Släpps den 7 mars 2014
Från tyska Bochum kommer en power metall kvartett som sedan 2005 har belyst världsproblem, ensamhet men också en hel del fantasyteman. Med sitt femte album i ordningen har de för första gången valt formatet konceptberättande. Under denna timmes långa musikaliska utsvängning möts vi av en ung flicka som lever ett liv i rullstol. Utifrån både musiken och texten berättar kvartetten om den bilolycka som mamman orsakade och som tog dotterns ben. Vi följer flickans mentala resa, kasten mellan hopp och förtvivlan samt drömmen om en ny framtid.
F.E.A.R är andra skivan som släpps på Phonotraxx, skivbolaget som grundades av tyska Axxis. Det är också andra skivan med sångerskan Jeanette Scherff bakom mikrofonen. Uppbackade av basisten Jens Faber på growl samt de gästande musikerna Mats Levén (Therion, Candlemass, YngwieMalmsteen) och Jon Oliva (Savatage) bjuder bandet upp till en intressant musikalupplevelse fylld av pompa och ståt.
”To live, is to suffer”. Med de fem orden tar resan avstamp i And with silence comes the fear. En stark öppning som dock faller på två punkter. Den första är den smått irriterande berättarrösten tillhörandes den flicka som innehar huvudrollen. Det andra är Jens Fabers growlande. Han är inte dålig men hans sångarinsats känns malplacerad i samhanget. Jeanette har mer än tillräckligt med pondus för att ensam lyfta sångarpositionen. Med en tonmässig pricksäkerhet och ett djupare register bidrar hon med kraft till Dawn of Destinys sound. Speciellt då tyskarna med denna fulländare har vågat ta ut svängarna och bryta sitt traditionella power metallmönster. Trallvänligheten har fått ta ett steg tillbaka för en mer sofistikerad samt mångfacetterad framtoning. Det är mer teknikaliteter inblandade med en större fokus på det substantiella.
Waiting for a sign är första spåret som gästas av herrskapet Levén och Olivia vilka båda gör ett kraftigt intryck. My Memories har ett bra driv men känns som ett svagare spår jämte övriga på denna skiva. Innocence killed är ett stråkbaserat parti som bjuder på viss emotionell framtoning men tillsammans med den efterföljande End this nightmare känns det som skivans två vekaste spår. Låtarna belyser ett intressant tema men känns fortfarande andefattiga för att stundom nästan falla över i en forcerad sinnestämning. No hope for the healing är dock den där balladen som trycker på alla känsliga punkter samtidigt. Jon Olivias smäktande skönsång blandat med hans karaktäristiska skrik ger en skön Savatage inspirerad underton. Det som de två tidigare spåren saknat känslomässigt väger denna sex minuter långa skapelse upp för. Rising Angel är en bakåtblick till bandets tidigare mer renodlade power metallmusik. Finally inleder ett mer glatt parti av låtar (Prayers och Then I Found You ) där stämningen lyfts till ren skär Disneyglädje. Sedan tystnar skratten och allvaret tar vid. One Last Time och Dying In Your Arms inleder vad som tycks vara ett fjärde parti i skivans kapitelindelning. Från sorg till förtvivlan till glädje och sedan åter till svårmod. Denna fulländare rider berg-och dalbana både musikaliskt och känslomässigt. Slutgiltiga To Live Is To Suffer syftar åter till skivans första spår för att knyta samman säcken.
Inledningsvis kändes detta som ett tafatt försök till att utveckla musiken i en modern riktning. Många partier uppfattade undertecknade som ointressant stöpta i power metallens klichéartade gjutform. Detta är långt ifrån ett revolutionerande album men det lyckas ändå levererar en hög lägsta standard. Tyskarna har valt att dra ned på morrandet för att fokusera på den rena sången. Ett tilltag som lyfter dem från tidigare alster. Att de sedan även vågade bryta sina egna mönster och satsa på ett konceptalbum är alltid en fjäder i hatten. Dawn of Destiny uppvisar kanske inte originalitet i den bemärkelsen att jag kan höja det till skyarna. Däremot ser jag en experimentlusta som ger blodad tand.
Bäst: Disneygläjen och experimentlustan.
Sämst: Growlandet, det funkar bara inte.
Betyg: 7/10
Spår
1. And with silence comes the fear
2. Waiting for a sign
3. My memories
4. Innocence killed
5. End this nightmare
6. No hope for the healing
7. Rising Angel
8. Finally
9. Prayers
10. Then I found you
11. One last time
12. Dying in your arms
13. To live is to suffer
Bandmedlemmar
Jeanette Scherff – Sång
Veith Offenbächer – Gitarr
Jens Faber – Bas
Dirk Rackiewicz – Keyboard
Julio Pablo da Silvia – Trummor
Text: Cecilia Wemgård
