Nordvis
Släpps 20 mars
Svenska black metal-projektet Grift är tillbaka med ett nytt album späckat med svenskt vemod och folklore. I de djupaste av svenska urskogar har Erik Gärdefors, mannen bakom enmansprojektet, ton- och ljudsatt ett antal av sina diktverk. Det är ett känsligt och tidvis skört alster som följer upp 2017 års Arvet.
Att nämna ord som sprödhet och sårbarhet i samma andetag som black metal hör inte till vanligheterna. Men Grift skapar här en stämningsfull samling av ångestladdade spår med mycket analoga och organiska inslag. Inledande Barn av ingenmansland byggs med stor mystik upp av klockspel, pumporgel och vindbrus. Med plågad själ proklamerar Erik sina ord i harmoni med ljudbilden. Det är först en bit in på spåret som ”riktig” musik släpps in och då i form av den typ av svensk black metal som känns igen mer och mer idag. Ett vackert gitarrspel inleder Skimmertid, en lugn och stillsam bit. Det är egentligen först på tredje låten Ödets bortbytingar som vi får en inledning som kan kännas igen som metal. Snygga dubbelkaggar lyfter här en gitarrslinga som kommer att dyka upp i olika skepnader under låtens gång. Väckelsebygd är som hämtad ur vilken svartvit skräckfilm som helst. Till ljudet av knarrande golv, vindbrus och sporadiska pukor hörs en tänkt predikant mässa sina ord. Det är inte utan att det går kalla kårar längs ryggraden. Oraklet i Kullabo avslutar hela albumet som en värdig summering, i all sin variation, med det orgelinstrument som även inledde plattan.
Budet är en sagolik och filmisk skapelse på många sätt. Användandet av samplingar från naturen och ljud i hemmets vrå är mycket av det som skapar den dynamik som motverkar en enformighet i lyssnandet. Det är inte förutan att det byggs upp förväntan om att det ska komma en nästan svartvit film där Grift står för hela musikproduktionen.
Betyg: 8/10
Spår
1. Barn av ingenmansland
2. Skimmertid
3. Ödets bortbytingar
4. Väckelsebygd
5. Vita arkiv
6. Oraklet i Kullabo
Medlemmar
Erik Gärdefors
