Det är knappast en underdrift att kalla Blind Guardian för legender. Efter 28 år i branschen och ett antal framgångsrika turnéer släpper den tyska power metal kvartetten sitt tionde album i februari nästa år. En platta där universum bortom våra egna undersöks och problematiken kring storskaliga orkestrar bearbetas.
På ert nya album har ni en stor fokus på det orkestrala arrangemanget Detta är något ni har gjort tidigare, men på detta album känns det som att ni försöker ta det ett steg längre. Vad var er inspiration och era tankar bakom detta?
– Efter att vi spelat in Sacred Worlds och Wheel of Time (båda från At the Edge of Time-albumet från 2010) var vi så nöjda med resultatet att vi ville utmana oss själva ytligare, säger sångaren Hansi Kürsch. Därför valde vi att bädda in klassiska heavy metalinslag på vårt kommande album Beyond the Red Mirror. Låten At the Age of Time (ej att förknippas med skivan med samma namn) var en sådan utmaning. Den har en bra mix utav klassiska heavy metal element och låter exakt som vi villa att denna skiva skulle låta utan att riskera att den blir för repetitiv.
Vems idé var det att använda tre olika körer och två stycken 90 man stora orkestrar under inspelningen?
– Det var inte direkt någons idé utan det var mer så det var tvunget att bli av för att albumet skulle bli färdigt. Vi har samarbetat med en Tjeckisk orkester i ett antal år, men när vi behövde dem för en andra inspelningsession så hade dom inte tillräckligt med tid för att spela in allt. Och då blev det på det viset att vi behövde ta in en andra orkester för att kunna färdigställa albumet. Men när det kommer till körerna så ville vi skapa lite utav en Carmina Burana – känsla i albumets första låt The Ninth Wave,och vi kunde inte få tag på en kör på 200 man. Så för att lyckas med vår vision på ett professionellt sätt var vi tvungna att involvera tre olika körer, säger Hansi
Erat pressutskick säger följande; ”Even before the dawn of our space age, humanity had the audacity to conceive of ourselves as a life form not bound to the planet that birthed us. More than anything, leaving terra firma required all of our amassed knowledge, talent, and imagination.” Vad ville ni förmedla med det citatet?
– Det sades av en journalist för ett antal år sedan i ett försök att förklara mänsklighetens längtan till att vara kreativa. Det är vad som är vår drivande kraft, vi måste hela tiden skapa nya universum bortom vårt egna även om vi inte vet om de finns eller inte. Och det meningen försöker berätta är att det finns ett mänskligt behov av fantasier och att gå bortom redan utforskade dimensioner, berättar Hansi.
Vi introduceras ännu en gång för den unga huvudpersonen från Imaginations From The Other Side (1995). Kan ni berätta lite om hans historia och vart ni ville ta honom denna gång.
Vem är han? Vad står han för?
– Det hela är i egentligen ett enda stort historieberättande. Det var det på Imaginations From The Other Side och det är samma sak på nya skivan. Jag finner det oerhört fascinerande att på nytt besöka karaktärer jag lämnade för åratal sedan för att se vad de gjorde då och se vad de kan tillföra till den nya skivan. I början så lekte jag bara runt med olika idéer om hur jag skulle fortsätta på hans historia och i slutändan så blev slutresultatet en form av ett futuristiskt sökande efter den heliga graalen, en personlig graal. Och allt detta är relaterat till min idé om olika universum. Just nu är de bara verkliga inom mig men kommer i framtiden att bli en verklighet för våra fans genom vår musik, berättar Hansi.
Ni har varit i studion sedan 2012 för att spela in Beyond The Red Mirror. Det är en väldigt lång tid, m
en ni kanske kan berätta lite om processen runt inspelningen?
– Det du först och främst måste förstå är att i och med att vi börjar med låtskrivandet så börjar vi även med produceringen. Om man bara räknar in tiden vi har lagt på att producera så är man redan uppe i 12 månader, och tiden utöver det har jag och André Olbrich (gitarr) använt till att komponera ihop låtarna. Generellt så kände vi att det var mest passande för vår del att dela upp produktionen, för varje låt krävde olika typer av uppmärksamhet och olika typer av arbetsmetoder. Det är därför vi föredrar att skriva en till två sånger och sedan spela in dem och därefter producera klart dem direkt så att vi inte tappar vår originalidé om hur det skulle låta.
Om du komponerar låtar på samma sätt som vi gör så får du en väldigt intim och stark koppling till dom och om man då spelar in flera låtar i följd så tappar man en del av den kopplingen i slutändan, vilket gör att du inte blir lika nöjd med resultatet. Så egentligen skulle man kunna säga att anledningen till att vi har tagit så pass lång tid på oss är för att vi inte vill ha några lösa trådar, för att i slutändan kunna leverera ett album vi är 100% nöjda med till fansen, säger Hansi.
Hur har albumets koncept utvecklats under inspelningsprocessen? Med en sådan lång inspelningstid så är det svårt att inte tänka sig att slutprodukten är annorlunda från vad ni först hade tänkt er.
– Musikaliskt sätt skulle du bli förvånad hur likt det är vår grundidé. Och textmässigt är svårt att säga för det är något levande som hela tiden utvecklas, även under inspelningsprocessen. Men även där låter det väldigt likt hur vi först hade tänkt, berättar Hansi
Återigen så har ni arbetat med Felipe Machado för skivomslaget. På vilka sätt var han kapabel att summera albumkonceptet i en bild? Vad var era första tankar när ni såg omslaget?
– I början så övervägde vi naturligtvis möjligheterna att jobba med andra konstnärer. Men även om vi fick in en massa bra idéer var ingen av dem ens i närheten av vad Felipe skapade. Antingen så diggar du ett koncept eller så gör du inte det, och när jag nämnde några få ord om skivans koncept för Felipe så tände han direkt på idén och kunde i stort sett direkt leverera helt fantastiska bilder. Och efter det var det inte längre någon diskussion om vem som skulle designa omslaget. Tyvärr så kunde vi bara använda en bild, så resten utav bilderna hamnar i diverse specialutgåvor av albumet. Och många av dem är så fantastiskt bra att det fortfarande förbluffar mig hur någon kan komma på något så visuellt perfekt som han gjorde bara genom att få ett par ord att arbeta efter. Det är vad som gör honom så speciell att jobba med, man kan bolla idéer med honom och i slutändan få något som kanske inte var vad du hade tänkt dig från början utan snarare något som oftast är bättre. När han presenterade den slutgiltiga versionen av Beyond The Red Mirror omslaget, med den kringliggande miljön och den röda spegeln som ser ut som en dörr till en annan dimension, kände vi direkt att det var vad vi sökte efter, berättar Hansi
Vilken av låtarna på Beyond The Red Mirror är ni mest nöjda med? Vilka passar bäst med er vision?
– Varje sång låter bra på sitt eget sätt. Jag har för mig att det är 11 låtar på den limiterade utgåvan av skivan, och 10 på den ordinarie utgåvan. Varje låt håller samma höga standard som fansen förväntar sig att en Bind Guardian låt ska hålla, och ingen låt är den andra lik för vi ville inte kopiera samma stil 11 gånger i rad. Så vi har några snabba, några softare och några tyngre sånger. Vi har i stort sett sammanfogat allt vi tidigare har gjort till ett enda album. Oavsett om du använder dig utav körer eller akustiska gitarrer så måste varje låt vara bra i slutändan och det tycker jag att alla sånger är, säger gitarristen André Olbrich.
André, i erat pressutskick kallar du Grand Parole”Den bästa sången vi någonsin har skrivit” vad med den låten får dig att tycka det?
– Enligt mig så var den mest utmanande delen med skivinspelningen att jobba med en orkester. Att skapa en bra harmoni mellan en 90 man stor orkester och ett metal band är riktigt svårt. Tidigare så har vi använt oss utav förprogrammerade orkestrar och på förra albumet At The Edge Of Timevar första gången vi använde en riktig, och bara det var en utmaning i sig. Men vi lärde oss utav det och tog våra kunskaper till nästa nivå. Vi lät orkestern spela in sitt parti först och så spelade vi till feelingen vi fick av musiken och där med skapades Grand Parole. Låten byggs upp och blir bättre och bättre ju längre in i låten du kommer, och musiken tappar aldrig fokus utan behåller alltid intresset, och jag kunde inte vara mer nöjd med resultatet.
Text: Tobias Sjölin.
