Vad händer när musikbranschen inte längre kan levererar det du önskar? För många slutar det med en evig klagan på nätet och krogen. För andra är det sparken i baken som behövs för att starta sitt egna band. Furiam är bandet som plockat det bästa från tre genres (industrial metal, death metal och disco) för att kombinera det till ett melodistarkt potpurri på sin självbetitlade debutskiva.
– Det började med att jag och sångaren Carl Lundvall kom fram till att vi ville ha något att lyssna på som vi kände saknades i dagens musikbransch, säger basisten Mattias Lekborn. Antingen fokuserar band på starka melodier eller så är musiken stenhård. De band som kombinerar båda elementen tyckte vi inte gjorde det särskilt bra varvid vi gick efter signumet; ”gör det bättre själv”.
Samarbetet mynnade ut i ett antal demos varvid Mattias tog kontakt med vokalisten Madeleine Vanadis Lyberg som först skulle medverka på en duett med Carl. Slutresultatet blev dock så bra att grabbarna tog in henne på permanent basis. Utvecklingen tedde sig naturlig och värvningen inleddes inom den nära vänskapskretsen.
– Därefter satte vi igång med att arbeta på debutplattan, fortsätter Mattias. När det kommer till musiken så känns som att de som pysslar med det här inom samma genre som vi har en tendens till att antingen gå ut och INTE få fram melodin särskilt bra. Eller har en tendens till att bara fokusera på melodin så att det blir någon form av pop varvid de förlorar metalelementen.
– Det är lätt att det blir ett plojband, säger keyboardisten och producenten Cathrine Milton. Att du både har metalmusiken utan att man är för arg går att göra med glimten i ögat. Det är möjligt att kombinera de två musikstilarna och ändå bibehålla det seriösa. Vi försöker att kombinera det på det sättet vi själva vill höra när vi lyssnar på den här musiken.
Berätta om resan från demo till debut. Har jag förstått rätt när jag säger att skivan är självproducerad?
– Jag har producerat elektronisk musik sedan långt tillbaka, säger Cathrine. Eftersom jag har en studio så föll det på mig att fixa det här. Det är Mattias och jag som producerat detta och han satt med och pekade på vad han vill ha och tyckte om vad jag gjorde.
– Jag tycker att det har fungerat bra, bryter Mattias in. Från det att vi hade alla medlemmar tillgängliga, de har alla hållit på ett tag nu i musikindustrin, föll det sig naturligt att vi gör det här på vårt sätt. Eftersom vi hade tillgång till studio slapp vi stressa igenom processen utan det fick ta den tid det tog för att i slutändan bli bra.
– Vi har arbetat effektivt utan att stressa, summerar Cathrine.
Går man in på bandets Facebook-sida så skrivs det att resan började en mörk natt i ett mörkt rum där ljuset var för skräckslaget för att göra entré. Något som rimmar illa med de två pratglada medlemmarna som sitter på andra sidan dataskärmen och som möts med ett lätt skratt när ämnet kommer på tal.
– Det där mörka rummet är det rum jag och Cathrine sitter i just nu och så mörkt är det faktiskt inte, skämtar Mattias. Det var vår trummis Mikael Milton som skrev ihop det där mest för att ha något där och att skriva en beskrivning är nog inte vår starka sida. Vi kanske borde anställa någon som tar tag i det där åt oss.
– Vi tycker också om det gothiska, fyller Cathrine in. Det går lite åt det hållet i vår musik. Framförallt med skräcktemat utan att det är för mycket smink och liknande saker. Vi har en teatralisk nivå, så det blir en show istället för att stå rakt upp och ned på scenen. Man ska bjuda på underhållning vilket är något jag uppskattar med andra band, det här med att få en känsla för musiken.
I motsats till den avslappnade stämning vi har nu känns det som att era texter bär på en väldigt tung tematik. Förklara.
– Ja du… säger Mattias och tycks dra på svaret i någon sekund. Det kan vara allt från konstiga diskussioner som urartar till funderingar eller bara ett behov av att skriva av sig för att man är arg. Alla har saker som de går omkring och irriterar sig på varvid man kan lägga det i någon intressant formulering. Jag tror att alla bär på saker som de inte yttrar, eller som de håller tillbaka när känslorna stormar, eftersom det inte är socialt acceptabelt. Det är då vi har valt att skriva ned det och förmedla ilskan där igenom.
På tal om ilska, om jag inte missminner mig så betyder väl ”furiam” vreden på latin?
– Kort och koncist, samt att det inte var upptaget, säger Cathrine med ett lätt leende. Vi går inte runt normalt sätt och är arga, vi trivs i varandras sällskap och är ganska lättsamma av oss. Men det är ett coolt namn och ord och vi tyckte att det lät riktigt bra. I ärlighetens namn får vi väl nämna att det var mycket forskande över vad folk redan har registrerat. Det är nästan helt omöjligt att hitta något som inte är upptaget. Dessutom ville vi inte ha något som var för genrespecifikt så att man låser in sig. Gör man det tidigt får man ångra sig om man byter musikstil. Vi har valt något som är ganska generellt men fortfarande väldigt passande.
Text: Cecilia Wemgård
