Loma Vista Recordings
Släpps den 21 augusti 2015
Meliora är latin för ”bättre”, men jag skulle vilja byta ut det mot ”alia” istället, som är latin för ”annan”. En annan skiva och ett annat Ghost, men inte nödvändigtvis ett bättre sådant. Med Infestissumam (2013) tog gastarna klivet rakt in i härligheten efter den något mer nedtonade Opus Eponymus (2010) och jag föll som en fura. I och med Meliora kan jag dock resa mig, borsta av dammet från knäna och syna det mörka påvekansliet från Linköping lite närmare. Melioras tre första spår, Spirit, From the Pinnacle to the Pit och Cirice är en tämlig trögflytande blandning av gotisk kyrkomystik och en överdos klaviatur som mer klampar än skrider fram. Den sistnämnda klarar sig dock ur den värsta segheten med en hyfsad refräng, medan knappa enminutaren Spöksonat visar sig vara ett menlöst harpoplock på speldosetema som inte leder någonvart.
I balladen He Is känner jag äntligen igen det Ghost jag sett fram emot: en förföriskt enkel melodi, mjuk sång och sensualism som knyter an till Infestissumams erotikhyllning Monstrance Clock. Absolution har ett lekfullt sväng och Deus In Absentia är en polerad oblatskål med mycket spretigt innehåll: teater och musikal, Tim Burton-stämning blandat med frikyrkotoner, Bach och Mozart. Sprallighet och allvar, högtidlighet och lek.
Borta är dock spröda pärlor som Elizabeth och Stand By Him från Opus Eponymus. Glöm den mäktiga, mästrande känslan på Infestissumams Per Aspera Ad Inferi och Year Zero. Ghosts tredje evangelium är en medioker vardagsgudstjänst i din lokala bykyrka, snarare än förföriskt syndfulla toner under gotiska valv. Har man 2000 år av okristlig dekadens att låta sig inspireras av, bör det låta betydligt bättre än så här. Omvänd er, Ghost. Medelmåttighet klär er inte.
Bäst: He Is
Sämst: Spöksonat
Betyg: 5/10
Spår:
1. Spirit
2. From the Pinnacle to the Pit
3. Cirice
4. Spöksonat
5. He Is
6. Mummy Dust
7. Majesty
8. Devil Church
9. Absolution
10. Deus In Absentia
Medlemmar:
Papa Emeritus III – sång
Fem Namnlösa Gastar – övriga instrument
Text: Julia Gill