GRAVEYARD – ”Hisingen Blues”
(Nuclear Blast, Stranded / Universal)
Skönt att en genre med så många år på nacken kan lyftas fram, spelas och kännas såhär fräsch. Vi snackar givetvis om 70-talet. Årtiondet då hårdrocken uppfanns och fick fäste med band som Led Zeppelin, Black Sabbath och Deep Purple för att nämna de största. Jag måste på en gång säga att jag gillar det här, mycket dessutom! Graveyard lirar med en glödande energi och det känns liksom ”live” utan onödiga pålägg och för tankarna till utsvängda brallor, tilltufsade polisonger och mellanöl.
Hela plattan har ett bra flyt mellan snabba och långsamma låtar och första låten ”Ain’t Fit To Live Here” visar prov på ett grymt driv och övertygar starkt. Låt nr 2 ”No good, Mr Holden” är lika skönt flummig som vissa av de tidiga skivorna med Hawkwind om man ska göra en jämförelse. Titelspåret ”Hisingen Blues” är en annan klar favorit med sitt ös och lagom distade sång, fullt ställ! Kul också med instrumentala ”Longing” som skulle kunna vara soundtracket till vilken gammal spagetti-western som helst med en melodi som på klassikt manér visslas. ”Rss” är också en blivande favoritlåt då den tilltalar mitt intresse för klassisk bluesrock, ju skitigare desto bättre.
I mitt tycke går Graveyard i bräschen för en genre som starkt är på väg tillbaka med svenska band som Imperial State Electric, Ghost, Dundertåget, Backdraft och lockar en publik som inte tycker det är mossigt att blicka tillbaka på sina musikaliska rötter. Att 70-talets musik numera vunnit fotfäste på den svenska musikscenen råder det inget snack om! Nu vill jag se Graveyard live på en svettig klubbscen och nyfikenheten över hur de hanterar en stor festivalscen hoppas jag blir stillad under sommaren. Min sammanfattning är kort och gott: Analogt!
Betyg: 8 / 10
Timas Eliasson
