Vi snackade med Thérese Stephansdotter Björk om hennes debut ”Jacks Rockiga Resa” som är sveriges första hårdrocksbarnbok. Boken som släpptes måndagen 10/4 med release på stockholms kulturhus samma dag har fått både ris och ros från media.
´
Hur tar du detta Théres?
Jag är medveten om att folk tycker olika, allt annat hade varit konstigt. Det verkar dock finnas en del oro över att metal inte får vara spännande, farligt och vuxet längre. Att det snart inte kommer finnas något barnförbjudet att fänglas av. Jag tror att den oron är ganska obefogad då jag liksom andra använder mig av det som redan är barnvänligt och då främst inom hårdrocken. Naturligtvis ska inte allt anpassas för barn men jag tror inte att det som redan är folkligt tar någon skada av det. Det jag syftar på är dessutom bara en liten del av en otroligt bred genre som innehåller olika förgreningar inom varje undergenre. Barn på 80-talet diggade Maiden, de gör de nu också. Kiss var hemskheter på 70-talet, nu är det närmare trallvänlig rock än något annat. Tiderna förändras, men det finns fortfarande förgreningar som är mer eller mindre ”heliga” och som förmodligen aldrig kommer att bli folkliga. Jag är själv ganska bred i min musik och föredrar känsla i musiken framför specifik genre. Mycket av den känslan har jag dock hittat i en vuxnare typ av metal. Folkligare hårdrock fyller ett helt annat syfte.
All den positiva responsen gör mig väldigt rörd och tacksam. Jag hoppas att familjer kan mötas i något de alla gillar. Boken är självklart inte tänkt för att fostra barnen på ”rätt” väg utan för att underhålla och visa variation inom barnlitteraturen. Jag vill även att boken ska ge barn självförtroende att gå sin egen väg som huvudpersonen Jack och hans bästa vän Alice själva gör. Kanske kan de hitta sin styrka i musiken, vare sig det gäller barnvänlig hårdrock eller tung metal. Musik är magisk och för mig har just hårdrocken varit magisk, barnvänlig eller ej. Men det är den barnvänliga men även spännande delen jag bjuder på här. Resten lämnar jag barnen att upptäcka på egen hand.
`
Hur gick releasen?
Jag var dunderförkyld och trodde jag skulle svimma. Men när allt folk dök upp, jag fick börja signera böcker och prata med barnen förvandlades sparlågan till en adrenalinmatad eld. Jag tycker det gick kanon och är tacksam för all hjälp jag fick av alla. Det bästa var nog minen på killen som vann en Flying V i barnstorlek. Vilken lycka!
`
Berätta lite om idéen och skrivarprocessen..
Jag har gått en del skrivutbildningar och trodde nog att jag främst ville bli journalist. Den tanken hänger kvar lite i bakhuvudet. Att nå en slags författardröm fanns nog inte riktigt för mig.
Idén till den här boken kom en dag när jag stod i duschen. Jag har jobbat en hel del med barn och har skrivit fler barnböcker tidigare utan att skicka in dem. Jag funderade på vad jag själv skulle tycka vara roligt att läsa och kom att tänka på hårdrock som jag själv gärna lyssnar på. Jag bestämde mig snabbt för att skala bort den delen jag själv egentligen var mest insatt i, nämligen metal. Jag ville ta av det som redan fanns, det som redan var barnvänligt men rikta det direkt till barn och på en annan nivå till vuxna. Jag hade en önskan om att underhålla barn och vuxna samtidigt men på olika sätt. Mycket av referenserna som finns i boken kanske inte en 9-åring greppar men väl dennes hårdrocksdyrkande far eller mor. Jag gick med idèn till Kalla Kulor Förlag som då delade lokal med ett företag jag gjorde min praktik för. Förlagschefen älskade idén och sedan var det igång. Det blev en hel del utkast innan vi närmade oss något som vi tyckte kändes rätt. När jag är helt inne i något har jag svårt att minnas detaljer runt det. Samma sak gäller när jag fotar konserter. Jag minns aldrig vilka låtar banden spelat under själva plåtandet. Så var det med skrivprocessen av boken. Jag minns dock hur svårt jag tyckte det var att rikta språket till barn vars språkliga utveckling kan variera så oerhört mycket. Jag hoppas dock att jag hittade något sånär rätt till sist. Jag ska ju inte bara hitta min egen författarröst utan en röst som ligger på rätt nivå och en dialog som är trovärdig även om boken är en saga i en uppdiktad miljö. Eftersom att detta är en debut tror jag inte annat än att det finns tid och rum för utveckling och förbättring, för fler böcker kommer det att bli.
