Datum: 2014-05-24
Festivalens mest otippade spelning eller sämst bevarade hemlighet? När Heroes annonserades på festivalens hemsida var spekulationerna många om vilka bandet egentligen var. På plats på Metallsvenskan började så sakta ett rykte sprida sig; Heroes var egentligen Sabaton under täckmantel. Ett genidrag från bandets och arrangörernas sida. Hade de annonserats som huvudband hade vi fått en standardiserad spelning på festivalens största scen. Nu fick vi istället en entusiastiskt hoppig version på en scen som inte kan ha varit större än då bandet en gång i tiden spelade på fritidsgårdsnivå.
Till tonerna av nya singeln To Hell And Back brakar bandet igång i samma takt som himlen öppnar sig. Regnet bokstavligt talat öser ned men ingen verkar hänga läpp för det. Bandets eviga pratkvarn och vokalist, Joakim Brodén, gör skämtsamma försök i att övertyga publiken om att de egentligen är ett coverband. Munnen går oavbrutet samtidigt som bandet faktiskt lyckas få in en gedigen låtarsenal. Carolus Rex betas av för att följas upp av Attero Dominatus. Poltava får sig däremot både en sång-och textmässig slaktning. Spontana skämt och klassiska hyllningsramsan ”noch ein bier” till trots känns det som om vi ändå inte ser ett Sabaton i sin fulla essens. Kanske har bandet spelat sig upp på en sådan nivå att de helt enkelt behöver minst en timma på sig för att kunna levererar en show som känns riktigt mättande. Däremot avslutar Faluns stolthet med att spela Far From The Fame från nysläppta skivan Heroes. Ett trevlig bekantskap som jag hoppas följer med dem ut på kommande turnén.
Bäst: stort band på liten scen, som upplagt för en intim spelning.
Sämst: 30 minuter är för kort för att det ska bli en acceptabel Sabaton-show.
Betyg: 7/10
Text och foto: Cecilia Wemgård
Fler livebilder – http://bit.ly/1noLqRh
