Datum: 2017-05-10
Eld, höga höjder och sura toner är tre beskrivningar som passar då KISS intar Scandinavium för sin andra Sverigespelning på svensk mark i år. Huruvida bandets bästa dagar redan passerat går att diskutera. Männen har varit igång sedan 70-talet, men bjuder fortfarande på en show utan dess like. Fyrverkerier smäller i var och vartannat nummer och som åskådare vet jag inte vad jag ska förvänta mig härnäst.
Gene Simmons(bas) både flyger, sprutar eld och sist men inte minst, spottar blod, innan War Machine sätter igång. Då bandet inte har släppt något nytt material inför turnén känns låtvalen nostalgiska. Låtar som Love It Loud, Lick It Up och Crazy Nights genererar åtminstone allsång från en aningen svårflörtad publik. När bandet bjuder på Black Diamond är det även sångaren och gitarristen Paul Stanleys tur att flyga ut till mitten av publikhavet. Under introt bjuds det på skönsång, resterande sångprestationer av honom kan däremot ifrågasättas. De mer krävande tonerna undviks gärna och många gånger låter han körerna ta över. Ett klockrent exempel är versen i I Was Made For Lovin’ You som är näst intill outhärdlig. Eric Singer(trummor) bräcker sin bandkamrat när han sjunger Black Diamond och även Tommy Thayer(gitarr) bjuder på ljuvare toner under Shock me. När bandets tre instrumentalister slår sångaren på fingrarna blir det extremt tydligt att Stanleys glansdagar är förbi.
Nåväl, rösten höll inte måttet, men med gubbarnas scennärvaro påminns man om deras fornstora glamdagar. Efter att bomberna och granaterna har tystnat till sådan nivå att man kan höra Kapten Haddock svära i bakgrunden, väljer herrarna att tacka för sig och knata av scenen. KISS är legendariska med lika legendariska förväntningar på sig. Ögonen är överlyckliga men öronen… Ja, det var det väl lite si och så med det.
Betyg: 7/10
Fler livebilder hittar du här – LÄNK
Foto: Felicia Lundgren
Text: Veronica Steen
