Den tre veckor långa europaturnén med Phil Lewis uppsättning av sleazeveteranerna L.A Guns avslutas i Sverige och den näst sista spelningen gjordes i Göteborg på Sticky Fingers. Förbandet under L.A. Guns spelningar i norden är norska NiteRain. Tyvärr missade jag deras spelning men sett till energin bland folket som var på plats så hade förbandet gjort ett bra jobb.
I den för kvällen halvfulla lokalen så märks det att förväntningarna är höga och efter en, definitivt allt för-, lång paus så hoppade L.A. Guns ut på scen till stort jubel. Med ett mycket effektfullt scenljus och en tung öppning med låten It Don´t Mean Nothing, så visar sångaren Phil Lewis att det här kan komma att bli en grym konsert att se och höra!
Man öppnar riktigt hårt och bra rent showmässigt och det visar sig att bandet inte sparade särskilt mycket på krutet. Efter ett antal låtar så är killarna tydligt trötta och det är då dags för Phil att hänga på sig gitarren. Något som visar sig vara en stämningsdödare då allt liv på scenen dog ut och det blev en mycket trött känsla på hela stället förutom vid några få uppryckningar som inte varade mer än max 30 sekunder.
Det var uppenbart att publiken var mycket mer än nöjda när Phil släppte gitarren och fokuserade på show och sång. Satan vilken sångröst! Jag kan inte annat än bli tagen av att den låter så mycket bättre än på skiva och att den håller efter alla dessa år. Resten av bandet som är Steve Riley (trummor), Stacey Blades (gitarr) och Scotty Griffin (bas) körde helt och hållet på rutin och det märktes. Det var mycket tight och bra spelat men deras energinivå var väldigt låg förutom på extranumret No Mercy, där hela bandet helt plötsligt visar på en energi som inte visats under kvällen. Något som är riktigt synd då spelningen kantades av långa pauser, stel scenshow och mycket snack som inte behövdes.
Planeringen av setlist för kvällen var tyvärr inte så lyckad sett till stämningens helhet. Visst körde L.A.Guns sina största hits. Men när deras absolut största hit Ballad Of Jayne blir en stämningsdödare, pga att dom kör den direkt efter att dom precis fått upp partyt på max med Electric Gypsy så kan det inte ses som annat än undermåligt. Med så stor erfarenhet som L.A. Guns besitter så skall detta inte ens vara möjligt.
Trots detta visade L.A Guns under kvällen att de är ett band värda att se igen tack vare att de spelar tight och självklart också på grund av att Phil Lewis sångröst var magnifik. Om jag får chansen att se dessa musiker igen så hoppas jag på mycket mer energi och en lite bättre planerad show så adrenalinet verkligen kan få pumpa.
Setlist:
I don´t mean nothing
Gypsy soul
Sex action
Never enough
Over the edge
I wanna be your man
Vampire
My koo ka choo
Sleazy come easy go
Showdown
Hellraisers ball
Gitarr- och trumjam
Electric Gypsy
Ballad of Jayne
Lip n tear
Extranummer:
No mercy
Bäst: Phil Lewis sångröst och extranumret No Mercy
Sämst: Setlistens upplägg och att det känns sömnigt under spelningen när Phil Lewis spelar gitarr.
Betyg: 6 / 10
Zeb Borg
