9/6-2012
Mötley Crüe headlineade årets Sweden Rock Festival och klev ut på Festival Stage en halvtimme innan midnatt, den sista dagen. En enorm och förväntansfull publik har samlats för att få ta del av detta spektakel.
Mick Mars, Nikki Sixx, Tommy Lee och Vince Neil kliver ut på scenen för att påbörja kvällens underhållning. Gitarren hörs knappt i början men ljudet ordnar snabbt upp sig och jag hör att det är Wild Side som spelas, dock i ett lägre tempo än vanligt. Trots detta låga tempo orkar Vince Neil inte sjunga ordentligt.
Alla gånger sedan 2009 som jag har sett Mötley Crüe live har det varit samma sak. Vince Neil sjunger ungefär vartannat ord och publiken får göra det mesta av jobbet. Det kom inte direkt som en stor överrasking även om det faktiskt låter ännu värre än vad det brukar göra nu. Han har två tjejer med sig på scenen som dansar och också hjälper till med sången.
Nästa låt är Live Wire och besvikelsen fortsätter. Jag undrar om Vince Neil ens kan låttexterna med tanke på att han då och då lägger in ett ”yeah yeah yeah” istället för att sjunga rätt text. Vince Neil ser otroligt trött och sliten ut och när han, en stund in i spelningen, säger ”I’m feeling fucking good tonight” kommer jag på mig själv med att stå och skratta rakt ut åt hans uppenbara lögn.
Don’t Go Away Mad och Home Sweet Home är de två låtar som Vince Neil nästan orkar sjunga ordentligt. Övriga bandmedlemmar sköter sig däremot exemplariskt. Min respekt för Mick Mars växer när han kör sina gitarrsolon. Allt smink gör att man inte ens ser att han troligtvis plågas och har ont på grund av sin sjukdom. Jag tycker att det är otroligt bra av honom att orka fortsätta turnera. Därför blir jag ännu argare på Vince Neil som inte kan sköta sitt jobb överhuvudtaget.
När Tommy Lee får en syl i vädret mellan låtarna säger han att han tycker att vi är lite tysta. Det här är inte det Sverige han känner sedan tidigare. Själv förvånas jag över att folk ens applåderar och jublar. Det är ju Mötley Crüe vi vill se. Inte Mötley Crües låtar på halvfart som ylas fram lite halvdant av en pluffsig och sliten farbror.
Det som livar upp spelningen är Tommy Lees fantastiska trumsolo. Han hade med sig sitt enorma hjul som trumsetet åker runt i så att han får spela upp och ner också. Han gjorde samma sak när jag såg dem i London i december förra året. Nu hade de dock lagt till en gigantisk hand som visas på den stora skärmen bakom. Denna hand ”greppade tag” i trumsetet och drog det runt, runt, runt. Det var riktigt coolt att se och Tommy Lee är fortfarande en grym trummis. (Synd bara att det var någon dubstep-liknande skit som spelades under solot)…
Dr. Feelgood, Girls Girls Girls och Kickstart My Heart är låtarna som publiken jublar mest åt, vilket är helt bisarrt eftersom de är bland de sämsta låtarna som framförs ikväll. Jag får en känsla av att större delen av publiken skulle tycka att vad de än gör är bra. Bara för att det är Mötley.
När vi har plågat oss igenom spelningen och den (äntligen) börjar lida mot sitt slut bärs hinkar, med något som nog ska likna blod i, fram och bandmedlemmarna tar varsin och häller ut över publiken som konstigt nog verkar vara tillfreds med läget. Tommy Lee sköter snacket och tackar oss för idag. Bandet ger inget extranummer.
Jag har rätt mycket erfarenhet av Mötley Crües liveshower. De har aldrig låtit riktigt bra, men det har i alla fall varit kul att se. Det är ju ändå Mötley Crüe liksom. Ikväll däremot är det bara jobbigt. Jag ville nästan tro att det var ett skämt först. Vince Neil gör mig mer besviken än vanligt och framför allt stör det mig ordentligt att de inte ens kör alla låtar i rätt tempo.
Vi vill ha Mötley Crüe med en grym scenshow och härligt snabb partymusik. Det vi får är ett avdankat Mötley Crüe som inte ens verkar njuta av att stå på scenen. Nikki Sixx verkar nästan vara lite irriterad och Tommy Lee är inte nöjd med att publiken är lite mesig. Hade ni gett oss en grym show vill jag lova att det hade blivit andra bullar. Nu får ni skylla er själva. Jag älskar Mötley Crüe och de gjorde mig oerhört besviken ikväll.
Bäst: Att Nikki Sixx och Tommy Lee åldras så snyggt.
Sämst: Att Vince Neil inte orkar sjunga låtarna.
Betyg: 3/10
Förklaring till det nästan för höga betyget: Trumsolot var grymt, Mick Mars var grym och Nikki Sixx och Tommy Lee var i alla fall rätt snygga att titta på.
Setlist:
Wild Side
Live Wire
Too Fast For Love
Saints Of Los Angeles
Shout At The Devil
Don’t Go Away Mad
Same Ol’ Situation
Looks That Kill
Piece Of Your Action
Scream
Smokin’ In The Boys Room
Dr. Feelgood
Girls Girls Girls
Home Sweet Home
Kickstart My Heart
Annelie Tottie
.
Foto: Christopher Mason
