Live: Sator på Skogsröjet, Rejmyre
11/8-2012
Sator förgyllde lördagskvällen på Skogsröjets näst största scen, Station. De verkar extremt laddade inför denna spelning och humöret är på topp bland åskådarna. Keyboardisten Hans Gäfvert står och hoppar, otåligt väntandes på att bandmedlemmarna ska bli redo att köra igång. De inleder med Your Up Gets Me Down och partyt är igång. Till och med väktarna vid sidan av scenen har svårt att stå still.
Publikens dans och bandets röj fortsätter under Gamma Gamma Hey! och No Reason. Hans Gäfvert har problem med ljudet i sin mikrofon i början och ser lagom arg ut. Detta irritationsmoment dröjer inte kvar speciellt länge och han ser, om möjligt, ännu mer peppad ut än förut när han plockar fram tamburinen och spelar vidare.
Den alltid lika aktiva basisten Heikki Kiviaho hoppar runt på förstärkare och är extremt underhållande att titta på. Mats Gerhard förklarar innan The Get Out att den handlar om Heikkis ”flykt” från Finland till Sverige när han var liten. En mycket dramatisk historia som publiken skrattar gott åt. De fortsätter sedan med sin hyllning till Ramones, Goodbye Joey. Mats berättar att det enda de är överrens om i Sator är att alla älskar Ramones och publiken håller med om att det är ett bra band.
Under publikfavoriten och klassikern I Wanna Go Home klättrar Heikki upp med basen till scenens topp och spelar därifrån, till åskådarnas stora förtjusning. Han ser lite ansträngd ut när han räcker ner basen till sin lilla hjälpreda (som har ett fasligt sjå med att hålla koll på Heikki under spelningen) och klättrar ner igen. I nästa sekund har han klättrat ner från scenen och står på staketet just framför publiken och spelar. Han ger snällt bort sin bas mer än en gång till någon i publiken och teknikern (eller hjälpredan som jag tycker är ett passande namn) får vara snabb och ta tillbaka den.
Det blir en liten omröstning när bandet undrar om de ska spela Queens låt Bohemian Rhapsody i fyrtio minuter eller om de ska spela I’d Rather Drink Than Talk. Som tur var så vann det senare alternativet. Även om Bohemian Rhapsody är en fantastisk låt så är det ju Sators musik vi vill höra idag.
Sator gör, precis som vanligt, en grymt tight spelning med en underbar setlist. Humorn i framträdandet och Heikkis alla busiga påhitt gör att man ständigt har ett fånigt leende på läpparna. Publiken (och jag) får aldrig nog och försöker desperat ropa ut bandet igen när de redan har kört sitt extranummer. Detta är hittills den överlägset bästa spelningen på hela festivalen och som tur är säger Sator att de gärna kommer tillbaka nästa år. Det hoppas jag verkligen att de gör!
Bäst: Allt.
Sämst: Att det tog slut.
Betyg: 9/10
Text: Annelie Tottie
Foto: Dave och Tottie
