Pure Steel Records
Släpps den 1 april 2016
Holland är ett land många associerar med tulpaner, väderkvarnar och paradiset på jorden för marijuanabruk. Om du däremot tänker på Holland och metal, är det förmodligen namn som Within Temptation, Epica och After Forever som poppar upp. Symfoni, goth och kvinnosång. Inte speed metal- band som låg i koma mellan 1989 och 2005 och gör sitt fjärde skivsläpp 31 år efter debuten 1985. Vilket är precis vad Utrecht-herrarna i Martyr har gjort.
You Are Next börjar mycket direkt med ‘Into the Darkest of All Realms’. Smattrande, hårt och rakt på sak. Det är högt tempo och sångaren Robert Van Haren påminner om en ovanligt slätstruken och skrikig Andi Deris (Helloween). Överraskningar saknas helt. ’Infinity’ har mer ös och hade kunnat bli en riktigt trevlig låt med en bättre mix. Eller bättre musiker. Gitarrerna går nämligen i en skärande gäll ton och trummisen Wilfried Broekman tycks ha fått för sig att höjden av slagverkshantering är att slamra som en treåring i ett kastrullskåp. Vid upprepade tillfällen skivan igenom får jag lyfta av mig lurarna för att trumljudet helt enkelt gör ont. I ’Monster’ är dock både trummor och Van Harens pipigare toner mer acceptabla, medan styltiga ’Crawl’ tycks ha i uppdrag att tråka ut lyssnaren så snabbt som möjligt. Till de få ljuspunkterna hör ’Don’t Need Your Money’ med sitt käcka, Iron Maiden-liknande tempo som avslutar riktigt hyfsat.
En del skivor som känns lite småsega, behöver tid på sig innan de sätter sig, men You Are Next hör inte till dem. Den är inte usel, bara trist och opersonlig med ett mediokert låtmaterial och dålig mix. Vad är vitsen med att återuppliva ett band efter 23 år om inte ens det andra albumet sedan nystarten är mer än en axelryckning?
Betyg: 4/10
Spår:
1. Into the Darkest of All Realms
2. Infinity
3. Inch By Inch
4. Souls Breathe
5. Unborn Evil
6. Monster
7. Crawl
8. Mother’s Tear
9. In The End
10. Don’t Need Your Money
Medlemmar:
Rick Bouwman – gitarr
Marcel Heesakkers – gitarr
Wilfried Broekman – trummor
Robert Van Haren – sång
Jeffrey Bryan Rijnsburger
Text: Julia Gill