Pure Prog Records
Släpps den 15 april
Med känslor av besvikelse och minimalistiska gråskalor smyger österrikesbaserade Mayfair in med den nya fullängdaren My Ghosts Inside. Som konceptalbum skall detta 40 minuter långa verk beröra tankar om våra inre demoner och hur de kan rubba oss ur våra trygghetszoner. Ur vissas perspektiv skulle gruppen kunna ses som ett progressivt rockband, ur andras ett ängsligt missnöjesprojekt där alla låtar går i klagande moll. Efter några lyssningar av My Ghosts Inside tycks alternativ nummer två bli mer verklighet.
Första spåret ut är ’Loss’ som tar avstamp i en tyst, melankolisk gitarrslinga. Sångaren Mario Prünster darrande stämma följer upp tätt inpå tillsammans med bas och trummor i ett gungigt tempo. Långt innan spåret ens har kommit någon vart börjar nästa låt. Det är som att den endast fungerar som en lång uppbygnadsfas utan ett egentligt klimax. Detta tycks vara ett genomgående tema på albumet. Stycken som ’Ghostrider’ och ’Boom’ exemplifierar tydligt när detta fenomen tar form. Låtarna är tomma, enformiga och tradiga, som att de endast har lagts in för att fylla ut. Ibland kan lite experimenterande med gitarreffekter framträda, som exempelvis i ’My Ghosts Inside’, och det verkar endast vara i sången där någon slags dynamik uppstår. Den mest medryckande sångmelodin finnes i slutet av ’Adermal’, där man för första gången känner att skivan för med sig något minnesvärt. Stillastående ’Until We Meet Again’ får agera plattans avslutning, innan insikten av att fullängdaren är helt andefattig slår en som en käftsmäll.
Det döda och nakna händelseförloppet gör att man nästan blir deprimerad. Musiken tågar på i sitt sega, stillsamma tempo likt hissmusik. Visserligen finns en röd tråd genom albumet men i en alldeles för stark nyans, då låtarna efterliknar varandra alldeles för mycket. Konceptet känns inte heller originellt; styckena verkar gå i samma tonart, melodierna i samma skalor och låttexternas innebörd är egentligen inte så intresseväckande. Med det sagt är jag glad över att denna monotona upplevelse är över så att jag kan lägga is på pannan för att dämpa rastlöshetens huvudvärk.
Betyg: 4/10
Spår:
1. Loss
2. My Ghosts Inside
3. Desert
4. Blinded By Your Light
5. When Angels And Demons Meet
6. Our Fire Starts Here
7. Ghostrider
8. Boom
9. Andermal
10. Schrei Es Raus
11. Until We Meet Again
Medlemmar:
Mario Prünster – sång
René – gitarr
Johannes Leierer – bas
Jolly – trummor
