Datum: 2014-05-30
50 000 besökare kan inte ha fel, eller kan de? När Metallica intar Gärdet är området sprängfullt med folk. Vart än ögat skådar står en blandad skara människor som trycker ihop sig. Bland de små trettonåringarna finns pensionärerna. Bland jeansvästarna finns Gucci-skjortorna. Bland hårdrockarna finns svenssonlyssnarna. Ja, när jänkarna låter sin publik rösta fram kvällens låtar är det en blandad skara individer som samlas kring veteranerna. Det är också en lika blandad låtlista som presenteras. Klassiska guldkorn blandas upp med sönderspelade radiohits. I slutändan får vi ett publikfrieri utan dess like samtidigt som en bitter eftersmak sprids i munnen.
Kvartetten kan sin sak och med en enorm glädje visar de upp professionalitet ut i fingerspetsarna. James vet exakt vad han ska säga för att charma publiken trots att ekoeffekterna snarare irriterar än förhöjer sången. Samtidigt är det roligt att notera att en stor svensk flagga pryder monitorn han läser ifrån. Något som får undertecknade att fundera på hur mycket av den påstådda kärlek som är sann och hur mycket som är standardmässigt mellansnack. Med inledande Battery levereras en käftsmäll utan dess like och vid Welcome Home (Sanitarium) är åskådarna riktigt i gasen. Tack vare stockholmspublikens röstande får bandet för första gången spela Harvester of Sorrow på denna turné. Dessutom slipper vi några av de mer lågvattenbaserade låtarna från exempelvis skivan Lulu och St Anger. Samtidigt försvinner många starka inslag till förmån för en mer lättsmällt spellista.
Lords of Summer är en ny bekantskap från Metallica-lägret samt den enda låten de själva har valt ut. Ett spår som faktiskt påminner en del om amerikanarnas äldre material utan att för den skull kännas nostalgiskt. Dock blir det en aningens pinsamt när …And Justice For All kablas ut i systemet och responsen på den vänstra flanken är näst intill obefintlig. Någonstans här börjar agnarna skiljas från vetet. De mest radioskvalande låtarna drar ned allmän allsång. De lite tyngre alstren berikas av vrål från de mer insatta. Detta blir desto mer påtagligt när resultatet av live-röstningen (via mobil) visas på storbildsskärmen. Under hela dagen har besökarna kunnat rösta på tre låtar; Whiskey In The Yar, Wherever I May Roam och The Four Horsemen. När slutresultatet sedan visas upp är reaktionerna blandade. Att The Four Horsemen får på foten för den unkna covern Whiskey In The Jar får undertecknade att se rött. Samtidigt har publiken fått säga sitt. Dock är röstningen jämn och det hade verkligen inte gjort något om avslutande Seek & Destroy bytts ut mot våra fyra ryttare. Med tanke på det jämna resultatet hade det klart förgyllt kvällens spelning.
Bäst: Harvester of Sorrows var en glad överraskning.
Sämst: Whiskey In The Jar, det är för tusan inte ens en låt… det är en cover.
Betyg: 8/10
Text: Cecilia Wemgård
Foto: Felicia Lundgren
Fler livebilder hittar ni här.
