De har jämförts med Led Zeppelin och turnerat tillsammans med giganter så som AC/DC, Alice Cooper och Kid Rock. I sommar spelar de förband till Aerosmith och den sjätte juni släpper de sin fjärde skiva. Rival Sons är rockgruppen från Long Beach i Kalifornien som numera ser hela världen som sin arbetsplats. Ovanpå Sound Pollutions skivbutik tog sig undertecknade ett snack med upphovsmannen och tillika gitarristen Scott Holiday. Det första som kommer på tal? Namnet på nya fulländaren; Great Western Valkyrie.
– Titeln kommer från låten Belle Starr, en låt som Jay Buchanan (bandets sångare) skrev texten till. Jag vill helst inte avslöja vad den betyder. Det är en annorlunda titel där de flesta kommer att dra varierande slutsatser och tolka den på olika vis efter att de lyssnat på albumet. Jag vill inte ta bort nöjet och mystiken i detta. Om jag berättar innebörden för dig faller det platt. Om jag däremot inte berättar vad vi menat och du skapar dig en egen ide då har vi nått fram till det som vi siktade på.
– Albumet i sig är ett typiskt Rival Sons album. Självklart har vi försökt att ta några vänstersvängar här och där för att utveckla musiken. Det är något vi försöker att åstadkomma på alla album och jag kan garantera att du kommer att höra en del nya saker på Great Western Valkyrie. Vi har valt att undersöka nya områden men också försökt att berätta nya historier. Denna gång har vi dessutom spenderat längre tid i studion så jag tycker personligen att vi har fått fram en mer sammanhängande platta.
Rival Sons är kända för att jobba snabbt när det väl kommer till att sätta sitt komponerande på pränt. När Scott säger att kvartetten har spenderat längre tid med låtarna handlar det ändå bara om sex veckors arbete från första tanke till slutgiltig produktion.
– I normala fall brukar vi bli klara på 20 dagar men då har vi haft en del turnerande att ha i åtanke. Denna gång hade vi ingenting och gick in i studion med en ny bassist. Så vi tog extra tid på oss eftersom vi erbjöds den möjligheten. Istället för att överanalysera tio låtar skrev vi tjugo stycken och plockade ut de viktigaste delarna som vi kände passade in i vår vision. Dessa stycken jobbade vi sedan mer intensivt med. Sedan gjorde vi om processen en gång till.
– Detta handlar inte om en tjugo spår lång platta, inte heller om en femton spår lång sådan. Detta är en vital, emotionell och bra skiva som är tio spår lång. Vi har gjort en skiva som vi vet kommer att öka lyssnarens pulsslag. Den kommer att få dig att känna något på ett känslomässigt tilldragande plan. Hade jag lagt till en eller två låtar utöver detta hade jag riskerat att sabba allt. Jag vill att skivan ska behålla detta förädlade budskap som blev en realitet först när vi jobbade en längre stund med musiken.
Den nya bassisten som strängbändaren nämner är en vän som går under namnet Dave Beste. Han ersätter Robin Everhart som lämnade bandet förra året på vänskapligt manér då han kände att turnélivet inte längre lockade. Emellertid så har låtskrivarprocessen i och med detta faktiskt inte påverkats alls.
– Tro det eller ej men vi skriver på samma vis som förut. För vissa band skulle något sådant här förmodligen skaka om allt. Vi var dock tydliga från början med hur vi arbetat och då fick han helt enkelt rätta sig efter detta. Det var därför han inte tillskrevs en permanent medlemsposition fören vi var klara med albumet. Vi turnerade i sex månader med Dave och kände att han passade in i gruppen. Vi älskade hans personlighet och kände att han behövde göra den här skivan med oss. Många människor skulle skygga inför sättet vi skriver låtarna på. Vi går in i studion utan någonting och sedan skriver vi en ny låt varje dag. Han visste att vi arbetar så men han gav sig in i processen helhjärtat och gjorde ett fantastiskt jobb. Efter detta erbjöd vi honom jobbet och han tackade ja.
-Det du hör på skivan är vad jag brukar kalla för ”gnistan”. Eftersom vi inte har repet in eller nött ut materialet får vi en vital ljudbild. Ibland sätter vi det på första försöket, ibland är det tredje eller fjärde inspelningen som blir bäst. Mer inspelningar gör vi inte utan när vi hittat rätt så nöjer vi oss med det. Vi sitter inte och finlirar med materialet i evigheter. Det ska inte vara perfekt in i minsta detalj. Vårt mål är att hela tiden fånga gnistan i materialet. Pro Tools är till exempel inget vi skulle använda och det är heller inget jag rekommenderar andra band att göra.
– När jag startade det här bandet ville jag att det skulle låta skitigt, obearbetat och ärligt. Vi vill inte att det ska låta perfekt och vi är inte heller rädda för att göra misstag. Det är något vi uppmuntrar andra band till att göra. Prova något bisarrt. Slutresultatet blir kanske helt fantastiskt. Är du för rädd för att göra misstag så blir du även för rädd för att våga ge dig ut på äventyr. Ditt album kommer att bli medelmåttigt och tråkigt. Istället för att förfina och överproducera musiken bör man fånga något i stundens hetta.
När amerikanarna bjuder upp till dans sker det i den gamla skolans musik. Med ett retroinspirerat sound (där rocken från 50, 60 och 70-talet dominerar) är det inte konstigt att de har jämförts med allt från The Doors till Deep Purple. Det är svårt att frångå faktumet att bandets musik, i sin moderna tappning, ändå flörtar med gamla tiders rock. Samt att det i rockvärlden har blivit väldigt populärt att låta lite gammaldags. Ett påstående som gitarristen är tudelad till.
– Jag tror inte att det är stilen i sig som lockar en publik, snarare är det bandet som måste visa vad de går för. Finns det band som spelar rock ”n” roll i Staterna? Absolut. Finns det en stor skara av dem som misslyckats eftersom de inte är tillräckligt bra? Tonvis, lägger Scott till med ett skratt. Så är det över hela världen. Just nu finns det otroligt många bra rockband som är på upp väg uppåt i karriären och jag hoppas verkligen att de lyckas leverera.
I sommar kan den som är intresserad av bandets musik se amerikanarna spela förband till Aerosmith i Stockholm den första juni .Detta är däremot inte första gången som bandet lirar i Sverige och Scott pratar varmt om sin betagenhet med vårt avlånga land.
– I ärlighetens namn så är detta ett viktigt område för oss. Vi älskar verkligen att spela här och för att bevisa detta släppte vi vår första spelning i Stockholm i sin helhet på Spotify. Vi har även ett stort klipp från Göteborg när vi spelade där 2012. Så vi har två inspelningar från Sverige som går att få tag på och vi har faktiskt inte gjort något liknande med något annat land. Så vi känner en viss samhörighet med er. Sedan känns det häftigt att få spela med ett sådant klassiskt band som Aerosmith, ett band jag själv verkligen gillar. Jag är ett gammalt Aerosmith-fan och jag tycker fortfarande att de är ganska häftiga.
Turnerandet är däremot inte helt smärtfritt då gitarristen har familj på hemmaplan.
– Ena dagen är jag familjefadern som spenderar tiden med mina barn. Sedan kollar jag mobilen; ”jaha, två nya turnédatum med start från imorgon”. Det är så mitt liv ser ut. Bandet är en del av familjen, mina barn kallar exempelvis de andra medlemmarna för onkel. Vi har onkel Jay, onkel Michael och så vidare. Jag höll på med detta innan jag fick barn så de är uppfödda med mitt rockstjärneliv. Om din far drar på sig en kostym till jobbet varje dag så blir du tillsist van vid detta. Mina barn är vana vid att pappa åker iväg och spelar rock ”n” roll, är på TV eller hörs på radion. Självklart är det jobbigt att vara borta från dem. Både de och jag hatar när jag åker ut på turné.
Scott ser dock livet från den ljusa sidan. Familjen är en viktig del av kalifornienbons liv samtidigt som han har en livsfilosofi där det egna jaget också måste bejakas.
– Jag brukar säga att vi är djur, att vi har en naturlig längtan efter något och om vi inte fullföljer detta fastnar vi. Vi måste behålla kontakten med det där varelsen och fullfölja det vi längtar efter annars kommer vi att sluta som skuggor av våra riktiga jag. Du kommer att bli frustrerad och förbannad vilket kommer att smitta av sig på din själ. Detta i sin tur kommer att påverka hur du bemöter andra människor. De människor som jag för det mesta umgås med är likasinnade. Vi är samma typ av varelser som gör detta utan vinstintresse eller en strävan efter att lyckas. Vi vill spela. Du måste själv förstå vilket typ av djur just du är.
Text och foto: Cecilia Wemgård
