SIDEBURN – ”The Demon dance”
(Transubstans)
Polisongerna i Sideburn har med plattan “The Demon dance” skapat något som förtjänar mycket mer uppmärksamhet än vad de hittills fått. Det säger jag bestämt trots att de fått lysande recensioner i stora utländska rocktidningar och placerar låtar på olika samlingscd´s. Den här skivan är bra, riktigt bra! Enligt mig har skivan inte en dålig låt och ni som ännu inte lyssnat på den –gör det!
Jag älskar ”Doomherren” som inleder med 52 tunga sekunder innan ”Wings of Sorrow” mal igång med orgel och allt. Det är tungt, skitigt och välspelat. ”Song for hope” bjuder lite överraskande på stråkar och jag undrar om dom inte skulle kört en gammal mellotron för att verkligen få fram retrokänslan innan refrängen spricker upp och känns ruggigt modern i jämförelse med versen. Just refrängen är briljant mixad och den akustiska gitarren smeker fint. ”Fallen sun” börjar långsamt och vackert med snygga melodislingor på bas och fortsätter tungt med stenhårda gitarrer. ”Dyin day’” kör på lika tungt innan utmärkta ”Shining” lättar lite på trycket och ger lyssnaren lite andrum och det behövs för hela plattan bjuder på hårt tryck.
Titelspåret ”The Demon dance” är ett djupt nedstämt godståg på väg rakt ut i vildmarken under norrskenets färgsprakande mörka himmel en bitande iskall vinternatt.
”Rainy days” som följer vill jag inte kalla ballad för det stämmer inte överens med Sideburn men det är en lysande lugn låt inledningsvis som sen får fart och tro det eller ej! Den går över i dur en sväng och helt plötsligt känns det överraskande glatt och hoppfullt. Näst sista låten ”Hold me in your light” är en klassisk hårdrocksstänkare av bästa märke och avslutningsspåret ”Shapes” flörtar lite med Led Zeppelins ”Kashmir”.
Jani, Martin och Morgan har fått ihop ett mästerverk med urstarka låtar som fäster rejält! Hela produktionen känns väldigt osvensk och varför Sideburn inte står på de riktigt stora festivalscenerna övergår mitt förstånd. Sammanfattning: KÖP SKIVAN!
Betyg: 10 / 10
Timas Eliasson
