Diamond Dogs – Set Fire To It All enligt Viktor Skatt
Legal Records/Sound Pollution
.
I 20 år har svenska Diamond Dogs, med sångaren och rockräven Sulo i spetsen, levererat högklassig och svängig rock n’ roll med en härlig boogie-feeling.
På plattan Set Fire To It All fortsätter de i samma gamla spår, utan att det för den sakens skull känns tråkigt.
.
I Inledande spåret On The Sunny Side Again drar de kompromisslöst igång med ett sväng som tar mig tillbaks till de tidiga 70-talsplattorna med Rolling Stones och Faces.
Gäster på albumet är bland annat Spike från The Quireboys, Ryan Roxie från Casablanca/Roxie 77, Dan Baird från Georgia Satellites, Danny Bowes från Thunder etc, vilka bidrar med sköna sånginsatser och en bredd till plattan.
.
Titelspåret Set Fire To It All går samma väg, de choppande gitarrerna får mig att tänka på Ron Woods och Keith Richards samspel i Rolling Stones.
Refrängen är kraftfull som satan, och de härligt höga stämmorna påminner om vad Sweet och de tidiga glamrockbanden höll på med under början av 70-talet.
Mama Let The Mad Dog Run är en 60-talsdoftande brittisk poplåt som drivs av akustiska gitarrer och mandolin. Sångeffekten tillsammans med framförandet känns väldigt Morrisey och refrängen hade lika väl kunnat skrivas av Slade för 40 år sedan.
.
Min favoritlåt på plattan, Scars And Emblems, är en riktig fullträff där det låter som om Spike tar sig lead-ton.
Vi bjuds på slide-gitarr, honky tonk-solo på piano, lätta men effektfulla kantslag och en härligt rivig sånginsats som gör denna låten lite mer farlig än övriga låtar på plattan. En Turd On The Run för dagens rockpublik, bara att tacka och ta emot!
.
Lay Me Down On Solid Ground har härliga Status Quo-hooks, gungiga dur-melodier som sätter sig direkt på hjärnan.
Efter denna ruggigt starka öppning hade man dock förväntat sig något annat än ett fyra och en halv minut långt instrumentalt jam i form av Bad But Not Ruined.
Jag är inte alls övertygad alltså, det känns varken naturligt eller intressant att ha med på denna ”stampa med och dricka bärs”-platta.
Efter detta tycker jag också att plattan sjunker en aning, den akustiska Ball Of Lightning borde ha kommit tidigare för att inte framstå som tråkig efter jammet.
.
The Inner Jukebox Blues är en låt som man antingen älskar eller kräks av, den är så där hemskt dansbands-hookig att man nästan blir blå av skam. Samtidigt är det ett skönt groove och ingen låt i taktarten shuffle har någonsin varit dålig. Så är det bara.
Bandet lyckas även få med en jullåt på plattan, något som känns lagom upphetsande nu när våren är på väg. Status-svänget är dock ett faktum, så Sweethearts For Christmas får godkänt tack vara detta faktum samt att det är ett bra låtsnickeri i grunden.
.
Här börjar skivan kännas lite småtråkig, jag hade helst sett att man hade valt ut max 10 låtar och fokuserat på att få ihop dem till en stark helhet som inte drog ner betyget mot slutet.
Stand By The Rythm hade varit en bra avslutning på skivan, där sångarna avlöser varandra till ett behagligt gubbsväng med orgelmatta i bakgrunden.
Mot slutet av låten har de med ett allsångsparti i en låt som redan innan är trallig. Detta får plattans verkliga avslutare In Each And Every Ballroom att kännas överflödig med sin The Midnight Special-refräng som bjuder in till så mycket allsång att man nästan avlider av fylleskrål-relaterade skador.
När jag tänker efter så hade det dock varit ett härligt sätt att dö på.
.
Trots att plattan dalar efter hälften så kan jag känna att den enormt starka öppningen väger upp betyget. Det är inte heller dåligt mot slutet, utan det blir bara lite fantasilöst och enformigt. Vi vet att ni är grymma musiker, vi vet att ni är ett av få band som svänger som om vore det 1972, men det får gärna bjudas på lite mer variation.
Med det sagt så ska man även tillägga att denna musikstilen är sjukt svår att göra något upphetsande och ännu relevant av, hur mycket man än älskar den. Det går tusen dåliga band, som blivit tvångsmatade med Exile On Main Street, på varje högklassigt band som Diamond Dogs.
.
Spår på skivan: .
1. On the Sunny Side Again
2. Set Fire to it All
3. Mama Let the Mad Dog Run
4. Scars and Emblems
5. Lay Me Down On Solid Ground
6. Bad But Not Ruined
7. Ball of Lightning
8. The Inner Jukebox Blues
9. Sweethearts for Christmas
10. Burn One Down
11. Nothing Can Change this Love
12. Stand by the Rhythm
13. In Each and Every Ballroom
.
Bäst: Scars And Emblems
Sämst: Instrumentala Bad But Not Ruined och det otajta klappandet i In Each And Every Ballroom.
Betyg: 7/10
.
Viktor Skatt
Köp skivan HÄR.
