Gojira – L’Enfant Sauvage
2012-06-26
Roadrunner Records
.
Det efterlängtade femte studioalbumet av franska Gojira är snart här för att förgylla er vardag. För varje album så växer min kärlek för detta band men även förväntningarna inför nästa släpp. Hittills har de lyckats överträffa sig själva för varje skiva, så man börjar nästan undra om de kommer lyckas ännu en gång. Senaste släppet, The Way of All Flesh, som kom ut för fyra år sedan är minst sagt ett mästerverk med magnifika spår som The Art of Dying, Vacuity, Oroborus, Toxic Garbage Island, Wolf Down the Earth, A Sight To Behold med flera. För mig var väntan över för flera veckor sedan då jag fick privilegiet att förhandslyssna på L’Enfant Sauvage i samband med min intervju med bandet här i Stockholm, och efter flera veckors intensivt lyssnande kan jag helt klart fastställa att ingen som gillar bandet kommer att bli besviken på denna platta. Det kan dock ta ett tag innan man faktiskt upptäcker alla underbara detaljer, så en lyssning räcker inte för att avgöra om man gillar plattan eller inte.
.
Till skillnad från bandets tidigare släpp, som de själva har spelat in i sin egen studio, så spelades L’Enfant Sauvage in i New York och släpptes av Roadrunner Records istället för Listenable Records som bandet tidigare låg på.
.
L’Enfant Sauvage är minst sagt ett konstverk. Musiken är inte lika hård som tidigare, men så mycket vackrare och självklart otroligt innovativ. Musiken är väldigt enkel men samtidigt väldigt komplicerad, men så otroligt välskriven på ett sätt som ingen annan lyckas med. Josephs gitarrspel och minst sagt mäktiga röst går perfekt ihop med Marios otroliga trumspel. Bröderna Duplantier är verkligen en oslagbar kombination, och varje låt är ett bevis på detta. Det svåraste med att skriva denna recension är nog att välja en favoritlåt, vilket jag inte riktigt kan. Det skiftar från dag till dag, och just nu så är det antingen det blytunga groovemonstret Mouth of Kala eller mysiga Born in Winter där den franska orkestern visar en helt ny sida av sig själva, både med den vackra lyriken och musiken. Men självklart så är alla andra låtar minst lika bra. Hela plattan är, från början till slut, en otrolig resa genom en magnifik värld utan dess like. Jag kan verkligen inte sluta lyssna, och varje gång så upptäcker jag något nytt som får mig att tappa hakan.
.
Nu till den stora frågan. Är L’Enfant Sauvage en platta som jag skulle rekommendera? Ja, självklart. Är du ett fan av Gojira så föreslår jag att du köper plattan. Har du tidigare inte hört bandet så föreslår jag att du lyssnar på bandets tidigare släpp innan du bestämmer dig i och med att Gojira är ett praktexemplar på band som man antingen älskar eller hatar. Men jag skulle självklart rekommendera plattan till fans av progressiv metal, speciellt om ni gillar band som t.ex. Meshuggah, Devin Townsend Project och Mastodon.
.
Jag har inte så mycket mer att säga om L’Enfant Sauvage, så jag ska fortsätta njuta av skivan samtidigt som jag tar en kopp kaffe i solen, och jag hoppas att ni gör detsamma (med eller utan tillbehör) så fort ni får chansen.
.
Gojira har gjort det igen. Ni har verkligen överträffat er själva ännu en gång med detta underbara konstverk!
.
Bäst: Precis allt. Perfektion.
Sämst: Pass.
Betyg: 10/10
.
//Ahmed Jelaca
.
