2011 – 07 – 03
Slayer brukar sällan lämna sin publik missnöjd. Med musik som är gjord att skapa whiplash-skador, riff hårdare än sten och fetare än fläsklägg så är dessa fyra amerikaner många hårdrockares våta dröm i livesammanhang. Scenen är inte utsmyckad, bara Marshall-förstärkare, trumset och bandet själva finns på plats, och mer brukar inte heller behövas för att Slayer ska öppna dörrarna till paradiset (eller helvetet, beroende på hur man ser på saken).
Denna kväll blir Slayer dock mer bakgrundsljud än ett övertygande liveband. Musiken blir mangelgegga, Kerry Kings och Gary Holts (som ersätter Jeff Hanneman på denna turné) många gitarrsolon blir gnissel och Dave Lombardos trumspel har aldrig låtit så enformigt förut. Det enda som egentligen håller hög klass konserten igenom är Tom Arayas sång. Hans basspel försvinner dock i ljudbilden för mycket. Efter en övertygande start med ”Disciple” och ”War Ensamble” så faller allt likt ett korthus i ”Postmortem” och det trötta tvåtaktsmangel som följer fram till ”South Of Heaven”, som trots sitt förinspelade intro (playback är fusk!) lyckas rädda konserten från att helt bli ett fiasko.
”Raining Blood” och ”Angel of Death” går inte att klaga på, men med facit i hand så lämnar Slayer ett bittert intryck denna kväll. Minus också för att lysande spår som ”World Painted Blood”, ”Dead Skin Mask” och ”Stain of Mind” strukits ur kvällens setlist.
Bäst: ”War Ensamble”
Betyg: 5 / 10
Jimmy Rimsby
