Tisdagen den 24/1-2012
.
.
Så här en tisdagkväll, dagen innan löning och med tidig arbetsdag på löningsdagen var det inte mycket folk inne på Harry B James. Men det var en glad och tokig liten skara av folk som samlats.
.
När jag kom in så höll Kanadensiska förbandet Skull Fist på att göra sig redo på scen. Jag slogs av deras färgglada heavy metal-kläder och fick en känsla av att 80-talet gjort comeback! Jag uppskattar när band verkligen går in för styling som passar bandet och dess musik, till och med deras instrument var rejält utsmyckade med 80-talskänsla. Skull Fist börjar spela och ett pirr uppstår i magen. Jag har endast sett dem på video tidigare men hade höga förväntningar inför framträdandet som de verkligen levde upp till. Det råder inga tvivel om att sångaren har röstkapacitet, en rivigt vass och hög ton – ett ordentligt heavy metal-skrik emellanåt. Han har rent ut sagt en gudomlig pipa.
.
De få åskådare som närvarade verkar vara hängivna fans som rockade loss ordentligt och headbangade friskt framför scen. En del tog tag i en av mickarna och sjöng med i refrängerna och folk var som vildar och det var ett rejält ös både i publiken och på scen. En av gitarristerna hoppade till och med upp på sångarens axlar och showade loss. Skull Fist var helvilda på scen och höll igång publiken så pass att Jag började undra hur headline-bandet Steelwing skulle kunna toppa detta!
.
Nyköpingsbandet Steelwing gick förvånansvärt snabbt upp på scen och när introt startade blev jag tossig som ett litet barn på julafton. Jag hade länge sett fram emot att få se Steelwing igen och hade höga förväntningar. Jag såg dem live för första gången på en scen mitt ute i ingenmansland, närmare bestämt i Vingåker under sommaren 2009. Det var knappt några besökare och dessutom spöregnade det, vilket inte direkt är ett plus när scenen är placerad utomhus. När de klev upp på scen drogs mina ögon direkt till den korta sångaren Riley med det extremt långa håret. Vid den tidpunkten var jag ovetandes att denne korta man hade sådan mäktig heavy metal-röst. Inte för att längden nödvändigtvis spelar in på vilken röstkapacitet man har, jag är själv kort till längden och har ingen bra röst alls, men jag fick en smärre chock. Rösten gav mig sköna rysningar i hela kroppen och den kan inte annat än beskrivas som gudomlig, liknande Rob Halford (Judas Priest) och Bruce Dickinson (Iron Maiden). Klockrent. Tänk att en del besitter sådana röstresurser!
.
Det skulle visa sig att jag inte skulle behöva bli besviken denna kväll på Harry B James heller! Riley berättade i mellansnacket att detta var den första spelningen på deras första headline-turné och att han var glad att så pass många dykt även fast det var en vanlig tisdag. När de spelade låten The Illusion kändes det som om att jag bevittnade en spelning av självaste Iron Maiden med deras typiskt gungiga heavymetal-riff. Stämningen framför och på scen gav mig känslan av att stå i en gammal skitig pub i Storbritannien på 80-talet och då i en positiv bemärkelse.
.
Överlag tyckte jag att spelningen var bra denna afton på Harry B James, det kan annars vara svårt att få till ett bra ljud i en sådan lokal. Ett plus var att man flyttat fram trumsetet så trummisen syntes & hördes mer. Ljudet var väldigt bra i början men allteftersom banden spelade så blev ljudet tyvärr bara högre och högre, främst på gitarrerna.
.
Steelwing släppte nyligen sitt andra album Zone of Alienation, 6 januari på bolaget NoiseArt Records så setlisten fylldes av många nya låtar. Den som gillar falsettsång och melodiösa gitarrslingor är normalt inte besviken efter en spelning med Steelwing och denna tisdag var heller inget undantag. Det bjöds på båda så det heter duga! Till min stora glädje avslutades spelningen med personliga favoritlåten Roadkill och övrig publik verkade hålla med då de blev som galna. Skönast känsla var när hela Harry B James fylldes av publikens allsång i refrängen: ”KILL OR BE KILLED!”
.
Om du är en ”sucker” för klassisk oldschool heavy metal så som Judas Priest, Iron Maiden, Helloween så kommer du definitivt gilla detta. Så håll utkik efter Steelwing, man kan tänka sig dem spela arenarock i framtiden.
.
Steelwings setlist:
1. 2097 A.D.
2. SOLAR WIND RIDERS
3. HEADHUNTER
4. FULL SPEED AHEAD!
5. THE ILLUSION
6. SENTINEL HILL
7. TOKKOTAI (Wind Of Fury)
8. THEY CAME FROM THE SKIES
9. LUNACY RISING
10. ROADKILL (…KILL OR BE KILLED)
.
Sämst: Att ljudet från gitarrerna höjdes mer och mer under spelningen. Det blev till slut på tok för högt.
Bäst: Rileys imponerande Rob Halford-liknande falsett och att båda banden röjde 200% tillsammans med likasinnad publik.
Betyg 8/10
.
.
Skribent: Emma Morén
