U.D.O. – ”Rev-Raptor”
(AFM Records)
Höga förväntningar. Det är vad jag hade när jag fick reda på att U.D.O var på gång att släppa nytt. Med Accepts nya Blood of the Nations fanns det mycket att svara upp till.
Rev-Raptor blir solosläpp nummer 13 för Udo Dirkschneider och med utmärkta Dominator från 2009 fanns det hopp för ett album med typisk grym Acceptdoftande musik. Men inledningen ger inte så mycket, det är segt, förutsägbart och det känns mest som om det är en maskin som spelar gitarr, det finns ingen känsla i musiken. De tre första låtarna Rev-Raptor, Leatherhead och Renegade är undermåttliga.
Men i balladen I Give as Good as I Get vaknar bandet till. En stark refräng till stark lyrik ger en låt som absolut hade kunnat platsat på Accepts senaste släpp. Dr Death är något som absolut kommer platsa på en setlist i framtiden. En låt med högt tempo och för första gången på plattan, riktigt bra solon. Efter den godkända Rock N Roll Soldiers faller tempot igen och Udo återhämtar sig aldrig riktigt. Avslutningen blir likadan som inledningen, seg, förutsägbar och riktigt tråkig. Det enda som är riktigt imponerande tillsammans med I Give as God as I Get är omslaget. En serieteckning med en tillsynens ond figur, omringad av en hel del vapen.
För att Dirkschneider och hans mannar ska ha någon som helst chans i fighten om Acceptpubliken krävs det betydligt mer än såhär, mer än ett häftigt omslag och en bra låt. De låtar som är bra, är riktigt bra. Men det räcker inte med tre bra låtar på en skiva under U.D.O-monkiern. Överlag känner jag besvikelse, och Accepts nya är flera nivåer över detta.
Betyg: 4 / 10
Fredrik Sotka
