Datum: 2014-11-01
En svag doft av förruttnelse, mögel, blod, skog och mylla sprider sig i lokalen i samma veva som kvintetten Wormwood beträder den småskaliga scenen. Kläderna är skitiga och bandet är krigsmålat till tänderna. Med utgångspunkt i gruppens arom är det befriande att på förhand kunna ana sig till vad som komma skall. Som en ohelig blodsbroder till norska Vreid och svenska Thyrfing levererar Wormwood folkmusiksklingande black’n’roll med sin egen touch. Det är svårt att tro att de gjorde sin debutspelning så sent som i juni i år.
Med avspark i låten Wyrd är det överväxeln som gäller från första ton. Svettigt och intensivt ger sig bandet ut på en resa där färdmedlet är en ångvält och slutmålet total utmattning. Låtarsenalen består av fyra låtar ifrån deras kommande debut, samt ytligare två nya låtar tänkta för framtida släpp. Man kan då inte klaga på att ensemblen inte smider medan järnet är varmt. Den melodiöst manglande A Virgin Smeared on Stone och den obligatoriska avslutningen Shipwrecked and Northbound gör knappast publiken besviken. Men trots en intressant övergång saknar de två nykomponerande låtarna (The Universe Is Dying och To Worship) lite av det bett som övriga kompositioner innehar.
Sångaren Nine må ha ett svängutrymme som kraftigt begränsar hans annars så energiska framfart. Emellertid flankeras sångaren av fyra musiker som är redigt vassa på sina instrument. Det är ytterst behagligt att äntligen se ett Wormwood där alla medlemmar drar åt samma håll. Det är också en av de största behållningarna med kvällens konsert. Bandet är numera en enighet där varje medlem verkar egga på de andras energi. Trots missar är ensemblen samspelta och verkar gå från klarhet till klarhet. De är inte framme vid mål än men sträckan har kortats avsevärt sedan det begav sig.
Bäst: A Virgin Smeared on Stone.
Sämst: The Universe Is Dying och To Worship.
Betyg: 7/10
Text och foto: Cecilia Wemgård
