Redan från början har Dimmu Borgir brutit mot black metal-scenens regler genom att blanda det mörka med det symfoniska. Lagom till deras 25-års jubileum släpper gruppen Eonian, ett album som blandar filosofi med illusionen om tid och Luciferians kod. Sångaren Shagrath månar om att hålla konceptet hemligt och anser att scenen alltid välkomnat kvinnor.
Eonian sägs vara en blandning av allt det vackra och det fula, men samtidigt representera era tjugofem år som band.
– De flesta band brukar säga att det senaste albumet är det bästa de har gjort, men eftersom vårt är grundat på 25 års historia måste jag instämma. Alla tidsepoker som vi har gått igenom som band finns på plattan sammansvetsat med element som är viktiga för oss. Är du inte ett fan av metal så går det ändå att hitta något som tilltalar dig. Processen med Eonian var lite som att blanda olja med vatten, det fungerar egentligen inte men vi lyckades. Utmaningen ligger i att fånga det vackra i stämningen, eftersom min inspiration inte kommer från andra band utan vi skapar något eget.
På vilka sätt skiljer sig din musiksmak idag från den du hade som yngre? Just denna genre är ju väldigt kritisk mot andra musikstilar.
– Om du hade ställt frågan 1993 hade jag gett dig ett helt annat svar än idag, alla aggressioner och viljan att vara ”true” färgade av sig på musiken. Idag är jag mycket mer öppen för andra genrer, men som jag nämnde tidigare så kommer inte inspirationen från andra musiker. Det kan räcka med att en bra film har den där triggern som föder idéer eller när jag kör bil. I min studio finns mängder av inspelningar som består av några få ord eller en melodi som nynnas fram, dock ska bara det bästa komma upp till ytan. Vissa gånger har jag lagt ned två dagar på en idé som slutat i papperskorgen, så tänk dig själv hur tidskrävande det kan vara.
Anser du det vara en utmaning att ta med en produktion från din studio till en producent som ska arbeta vidare med den?
– Man ger mycket av sig själv när man förklarar för en producent hur det ska låta, speciellt eftersom så många timmar har lagts ner på skapandet. För-produktionen är en vision av hur man vill ha det och att förmedla det vidare till någon annan är utmattande. Varje gång känns det som att jag har blivit dränerad på allt inom mig och lämnats kvar med en tomhet. Albumet som släpps nu i maj tog tre år att färdigställa. En sak jag kan avslöja är att det består av mycket spirituella inslag men på en sådan personlig nivå att jag inte kommer dela med mig av mer detaljer.
Varför har ni valt att gå tillbaka till 1993 när allt började?
– Bandet grundades i augusti 1993 och även om vi har vissa delar av musiken från den tiden så går vi inte tillbaka. Ingen i bandet är rädd för att experimentera eftersom vi inte vill vara som AC/DC, en viktig faktor är överraskande element som berör. Det här är vårt livsverk och historien om oss pratar för sig själv.
Hur menar du med att er bakgrund talar för sig själv?
– Jag har alltid varit musiker trots att ambitionerna inte var så stora i början, men en plan B har aldrig funnits i mina tankar. Att kämpa sig uppåt i musikbranschen är tidskrävande men vi är stolta över att inte ha blivit kända via radio. Tyvärr finns det bara två originalmedlemmar kvar i bandet, jag själv inräknad. Det beror på att vi sedan dag ett har varit stolta över allt som åstadkommits tiden samt känslorna som krävdes för att nå framgången.
När jag lyssnade igenom nya albumet så var det som att lyssna på olika gåtor, är det ett medvetet val från er sida?
– Bra att du säger det för det är viktigt för mig. Konceptet kommer jag inte gå in på djupet i eftersom musik är en konst och det blir fel för oss som artister att öppna upp det såret. Likadant med personliga frågor som jag inte har något behov av att besvara. Att be mig berätta vad det handlar om är fel, det är du som ska tänka och ta fram din version av vad musiken berättar för dig. Jag tvivlar starkt på att samma fråga skulle ställas till en konstnär om varför han valde just den färgen eftersom det är fel sätt att observera konst på. För att förstå Dimmu Borgir helt så måste man lyssna igenom alla albumen men idag är problemet att allt ska gå så snabbt. Skivor som släpps idag är mer som dyra visitkort.
Black metal är en tuff genre, speciellt mot kvinnor som oftast inte är välkomna. Vad är dina personliga åsikter om att initiativ som Kill The King skapats för att ge kvinnor mer utrymme?
– Jag har aldrig hört talas om att kvinnor inte skulle vara välkomna inom genren, vår publik består av både män och kvinnor. Samt att jag känner till många tjejer som spelar inom genren, så att black metal inte skulle vara något för kvinnor är något som är nytt för mig.
