9/11-2011
Sällan har jag varit så otroligt förväntansfull inför en spelning som den här kvällen. Flogging Molly är tillbaka i Sverige igen och med sig på turnén från Dublin har de The Minutes och The Mighty Stef.
När Flogging Molly entrar scenen har jublet inga gränser. Framför scenen är det fullsmockat med folk och lite längre ut mot sidorna står alla som inte riktigt orkar med den enorma moshpiten som skapas väldigt snabbt. Partyt drar igång så fort tonerna av The Likes Of You Again börjar strömma ut genom högtalarna.
Det känns som att det kommer bli en lyckad kväll. 
Jag trodde inte att publiken skulle kunna röja mer än vad de gjorde under första låten – inser dock rätt snabbt att jag har fel. Under Swagger hoppar publiken så att hela golvet gungar. Om någon på Arenan lätt drabbas av sjösjuka var de nog tvungna att lämna lokalen redan här…
Efter ett litet tacktal där sångaren Dave King berömmer publiken för deras energi kör de igång, Speed Of Darkness, titelspåret från deras senaste studioalbum som är det sjätte i ordningen. De får mycket bra respons från publiken och golvet fortsätter att gunga. Ungefär vid detta tillfälle bestämmer jag mig för att aldrig någonsin missa en till spelning med detta band.
Dave King får alla i lokalen med sig i magknips- och andnödsskratt under mellansnacken. Han pratar bland annat om vikingar, att vi svenskar är duktiga på att dricka alkohol, att vi egentligen borde vara leds på dem eftersom de är i Sverige ganska ofta och påpekar att det står en Dee Snider-look-alike längst fram i publiken. Vilket det gjorde.
Efter ungefär halva spelningen börjar folket längst fram se lite utmattade ut. Folk har fått sina tröjor sönderrivna och någon har stukat foten. Röjet avtar dock inte det minsta. Framför allt inte när de kör igång Black Friday Rule. Detta är utan tvekan en av publikens favoritlåtar. Stukade fötter eller ej, det är i moshpiten man ska befinna sig. Till och med folket som står på sidorna och tar det lite lugnare hoppar, klappar i händerna och sjunger med i låtarna.
När Dave Kings fru Bridget Regan spelar sitt solo med fiol mot slutet av låten blir publiken näst intill galen och det känns som att taket är på väg att explodera. 
Oliver Boy från den nya skivan och efterföljande Float gör att det blir en lite mysigare stämning. De fortsätter med Rebels Of The Sacred Heart och moshpiten blir farligt ösig. Efter What’s Left Of The Flag går bandet av scenen en kort stund. Publiken vet att de kommer tillbaka och ropar glädjefyllt efter dem.
Spelningen avslutas med den korta låten The Wrong Company som följs av den fina låten So Sail On från nya skivan. Dave King börjar låten med att säga att vi ska minnas de som gått bort. ”We don’t mourn their death, we celebrate their lives!” säger han och får medhåll av publiken som blir alldeles utom sig av lycka. Sedan kommer Tobacco Island och den alltid lika bra Seven Deadly Sins.
Innan sista låten lovar Dave King att de inte kommer tillbaka förrän nästa år. Till publikens stora besvikelse. Röjet under Seven Deadly Sins är helt otroligt. När den är slut börjar Monty Pythons Always Look On The Bright Side Of Life strömma ur högtalarna och bandet hänger av sig sina instrument och dansar och sjunger med på scenen. Lamporna tänds, folk börjar lämna lokalen och basisten Nathen Maxwell springer rakt ut i publiken för att ta bilder med och få beröm av sina fans.
Setlist:
1. The Likes Of You Again
2. Swagger
3. Speed Of Darkness
4. Revolution
5. The Worst Day Since Yesterday
6. Requiem For A Dying Song
7. Selfish Man
8. Saints & Sinners
9. Drunken Lullabies
10. Heart Of The Sea
11. Black Friday Rule
12. Oliver Boy
13. Float
14. Rebels Of The Sacred Heart
15. Devils Dance Floor
16. If I Ever Leave This World Alive
17. Don’t Shut ‘Em Down
18. Salty Dog
19. Whats Left Of The Flag
20. The Wrong Company
21. So Sail On
22. Tobacco Island
23. Seven Deadly Sins
Den här spelningen hade verkligen allt man kan önska. Ett sjukt taggat band som ser ut att ha minst lika kul som publiken, en nästan överdrivet exalterad publik, galen moshpit längst fram, plats på sidorna för de som inte vill vara i moshpiten och starköl till försäljning längst bak där man kan stå och avnjuta en kall öl om man behöver stärka sig innan fortsatt moshande. Är man lite längre så skulle man inte ens missa något på scenen.
Jag har svårt att komma på något som skulle kunna göra att en spelning blir bättre än det här. Det skulle möjligtvis kunna vara om just Flogging Molly kan överträffa sig själva. I sådana fall tänker jag inte missa den spelningen för allt i världen.
Bäst: ALLT!
Sämst: Att det tog slut så fort…
Betyg: 9,75/10
Tottie 
Foto: Emily Vollertzen
