Nuclear Blast
Släpps den 28 november
The German Panzer, aldrig har väl ett bandnamn varit som talande som detta. Tre välkända tyska musiker slår sig samman med fokus på att spela tung heavy metal uppblandat med speed metal. En liten germansk pansarvagn som fungerar som ventilationspunkt och leklåda för veteranerna. Ansvarig för kanontornet är ingen mindre än sångaren och basisten Schmier (Destruction, Headhunter) som avlossar det ena högt pitchade vrålet efter det andra. Färdriktningen bestäms av gitarristen Herman Frank (Accept) som backas upp av Stefan Schwarzman (Accept) vars bankande bakom trummorna bestämmer takten. En trio duktiga musiker som tar rygg på varandra i något som lovar mycket men som snarare blir lite av en plattityd.
När Schmier väser ”send them all to hell” i albumets intro är det så att nackhåren nästan reser sig. Men bara nästan, för även om musiken är välkomponerad så har den fastnat i just detta adjektiv. Det är nästan, så att jag tycker att detta är bättre än godkänt. Det är nästan, som jag tycker att dessa låtar lyfter. Och det är nästan, att bandets musik kan stå i första ledet. Men tyvärr gör det där ”nästan” att det aldrig lyfter. Inledningen är stark. Den kompakta trion av Death Knell, Hail and Kill och Temple of Doom lovar så mycket gott mangel att jag får en blåtira bara av att lyssna på dem. Men sedan börja så sakteligen mättnaden och tristessen fylla ut materialet. Låten Panzer tuggar i en evighet innan vi kommer till en refräng som stundom känns som ett illa komponerat grötrim. Freakshow och Virtual Collision är inte allt för pjåkiga men redan vid tredje genomlyssningen märker jag att skivans material har börjat förpassas längst bak i nackloben. En boplats som behövs byggas ut när resten av låtmaterialet snart följer efter.
Slår man ihop de tre tyskarnas karriär har vi runt 90 års musikaliska erfarenheter. En eminent siffra som i alla fall försäkrar lyssnaren om att bandet tar sig över godkänt nivån. Men efter det fallerar hela konstruktionen. Istället för att ta befälsrollen framför armén blir The German Panzer en soldat i mängden. För med så mycket kunskap är det svårt att bedöma detta utifrån ett debuterande bands nivåer. Det här är en grupp veteraner som spelar musik tillsammans för skojs skull. Och det märks, för tyvärr saknar musiken den där extra hungern som gör den farlig. Huggtänderna finns där, men de är trubbiga istället för sylvassa.
Bäst: skivans tre första låtar.
Sämst: fungerar bäst som bakgrundsmusik.
Betyg: 5/10
Spår:
01. Death Knell
02. Hail And Kill
03. Temple Of Doom
04. Panzer
05. Freakshow
06. Mr. Nobrain
07. Why?
08. Virtual Collision
09. Roll The Dice
10. Bleed For Your Sins
Medlemmar:
Schmier – sång, bass
Herman Frank – gitarr
Stefan Schwarzmann – trummor
Text: Cecilia Wemgård
