2011-11-06
Regain Records, SSG
En gång i tiden var Klubben som ett andra hem för mig. Ett ställe där jag spenderade många timmar varje vecka och upplevde väldigt många olika sorters band. Denna kväll är alltså ett kärt återseende och minnen kommer tillbaka så fort jag sätter min fot på Klubb-mark. Ikväll bjuds det på metal av den hårdare skolan i regi av black metal-krigarna Gorgoroth och death metal-maskinen Vader, och även våra alldeles egna Valkyria.
Jag anländer en stund innan Vader går upp på scen och även detta är ett kärt återseende. Efter att ha sett dem nästintill oräkneliga gånger så är mina förväntningar höga – dock inte för höga visar det sig snabb. Den polska death metal orkestern med Piotr Pawel Wiwczarek i spetsen med en monstruös röst och på det riff som är hårda nog att mala ens ben till fint pulver om ljudet skruvas upp tillräckligt mycket kan inte gå fel. Det bjuds på en varierad setlist denna kväll med både gamla godingar och nya dängor från plattan Welcome To The Morbid Reich som släpptes i augusti i år. Vi får höra låtar som Sothis, Devilizer, Never Say My Name och självklart den alltid lika hårda favoriten Wings. Bandet bjuder som vanligt på en väldigt stabil spelning och de lyckas hålla intresset uppe från början till slut. Dessa polacker är dock väldigt förutsägbara. Har man sett dem spela en gång så vet man vad man ska förvänta sig nästa gång, trots de inte bjuder på några överraskningar alls så blir man lika förvånad över hur bra det är varje gång. Det enda negativa med bandets konsert är att de inte spelar Xeper, men det inget jag hakar upp mig på i och med att de bjuder på magnifika Helleluyah (God Is Dead) samt avslutade med en cover på Slayers Raining Blood.
När den polska ångvälten har lämnat scenen så är det snart dags för norska black metal bandet Gorgoroth, känt som ett av de mest kontroversiella banden i världen. Det finns många skeptiker i publiken ikväll i och med att bandets förra frontman Gaahl är ersatt av bandets tidigare vokalist Pest vilket väldigt många tycker är negativt. Även om nästan hela bandet är utbytt så verkar folk bara bry sig om Gaahl, vilket jag inte riktigt förstår. Nåväl, det är bara att vänta och se vad de har att bjuda på.
Bandet går upp på scenen och jag är genast chockad över det minst sagt vidriga skriket som Pest lyckas kasta ur sig. Jag förväntade mig verkligen att hans röst skulle vara väldigt klen vid det här laget, men ack så fel jag hade. Pest bjuder på skrik som får håren att resa sig av välbehag, men bortsett från det så bjuder bandet inte på mycket mer. Även om det musikaliskt sett är nära perfekt utfört så är scenshowen verkligen ingenting att hänga i granen. Det är väldigt stelt och jag får nästan en lite divig känsla i och med att de inte verkar vilja göra annat än att bara spela på sina instrument, nästan som att de förväntar sig att folket ska älska dem vad de än gör där uppe. Jag är även lite besviken över setlisten som är ovarierad. De bjuder på låtar från senaste alstret Quantos Possunt ad Satanitatem Trahunt samt Under The Sign of Hell, vilket är lite tråkigt och väldigt förutsägbart i och med att den sist nämnda plattan har spelats in på nytt och skall släppas som en re-release. Däremot så bjöd de på min absoluta favoritlåt med Gorgoroth, nämligen Satan Prometheus, där Pest visade sin minst sagt magiska operasång. Ungefär 30 sekunder in i låten hade jag totalt glömt bort det stela scenspråket och det kändes nästan hypnotiserande att se och höra den trollbindande operasången framföras live. Tyvärr är det nog det enda bandet har att skryta med från kvällens konsert, i och med att resten av konserten var så pass stel. Betyget höjs någorlunda i och med att de faktiskt också bjöd på gamla favoriten Unchain My Heart från Incipit Satan plattan, och att de faktiskt framförde sina låtar med kirurgisk precision.
I slutändan är jag väldigt nöjd med kvällens bravader. Det bjöds på dödsmetall i världsklass och rakbladsvass black metal från vårt grannland Norge med den äckligaste sångrösten jag har hört på länge, för att inte glömma en brilliant stand up i väntan på tåget hem som grädden på moset. Tack för en bra kväll, Vader och Gorgoroth.
Bäst: Den magiska känslan när Gorgoroth framförde ”Satan-Prometheus” så otroligt bra.
Sämst: Gorgoroths tråkiga setlist.
Betyg: 8/10
//Ahmed Jelaca
Foto: Linda Florin
