GAIN
Släpps den 21 februari
Åh ena sidan kan man kalla detta album för en spirituell uppföljare till den självbetitlade debuten från 2008. Åh andra sidan kan man säga att ifall grabbarna inte gått i en hårdare riktning så tidigt i karriären som de gjorde hade vi aldrig fått ett sådan maffig uppföljare. Där Into The Great Unknown lekte loss med det experimentella är II en simplare kreation, men med ack så starka låtar. Här pratar vi 80-tals hårdrock i sin renaste form; extremt allsångsvänliga refränger indränkta i ett omvälvande lager av syntar och neon.
Att beskriva sångaren Erik Grönwalls sång som kaxig är en underdrift, här finns så mycket självförtroende och attityd att det sipprar ut från konvolutet. Tack vare detta är det dessutom omöjligt att inte sjunga med för full hals när den ena slagkraftiga refrängen efter den andra betar av varandra som på löpande band. För vem kan INTE tro att man är hjälten på slagfältet när Victory brakar på som ett bombastiskt segertåg och hur ska man ens kunna hålla nävarna i styr när One By One slår hårt med sin uppkäftighet? Visst finns det stunder när Jona Tee (keyboard) är farligt nära att missbruka klaviaturen, emellertid gör hans duellerande med övriga strängbändare det hela till en dynamisk upplevelse. Att dessutom bryta av tempot med en tyngre och långsammare låt som We Are Gods mot mitten av skivan gör att helhetsupplevelsen blir mer tilltalande. Andningspauserna ger helt enkelt mersmak.
II är en tyngre och hårdare slående platta än sin föregångare. Samtidigt har den kvar tillräckligt mycket av experimentlustan från förra skivan för att den ska kännas som en naturlig utveckling. Här finns det vi har kommit att älska med H.E.A.T; låtar som sätter djupa hjulspår i hjärnan uppbackat av en jävlar anamma-attityd.
Betyg: 8/10
Spår
1. Rock Your Body
2. Dangerous Ground
3. Come Clean
4. Victory
5. We Are Gods
6. Adrenaline
7. One by One
8. Nothing to Say
9. Heaven Must Have Won an Angel
10. Under the Gun
11. Rise
Medlemmar
Erik Grönwall – sång
Jona Tee – keyboard
Jimmy Jay – bas
Dave Dalone – gitarr
Crash – trummor
Text: Cecilia Wemgård