Sedan hårdrocken och metalmusikens intåg i världshistorien har de flesta band näst intill lagt krokben för varandra i sin iver att bjuda på lättklädda kvinnokroppar i sina musikvideos. Allt från läckra porrinslag till demonisering av oss förföriska fittbärare har fått plats på vita duken. Kort och gott är kvinnans kropp ett tacksamt föremål för skaparglädjen vilken den mer än gärna får förbli. Många gånger finner jag dock att porträtterandet av denna sexualitet är rätt så problematiskt även om det finns några riktigt bra exempel på det omvända.
Jag kan exempelvis på en gång säga att jag inte gillar Lordis musikvideo till låten Naked in my cellar från senaste skivan Sexorcism. Videon inleds med en vuxen kvinna klädd i något som påminner lite väl mycket om en barnpyjamas. Till detta har även en gigantisk teddybjörn och något som liknar en sagobok lagts till. Det är svårt att inte se detta som en infantilisering av en vuxen kvinna, en flört med stereotypen av den naiva oskuldsfulla lilla flickan. Kontrasten blir sedan stor när hon i en ”drömfrekvens” slängs in i en liten bur där hon tvingas gå runt på alla fyra medan hon gråtande blir tafsad på, utsatt för tortyr och förnedrad av bandmedlemmarna. Med både kroppsspråk och ansiktsuttryck visar hon att hon inte gillar det hon utsätts för. Inte heller ser vi någonstans i videon att samtycke är inkluderat i mixen. Det hela målas över med att hon sedan vaknar upp efter att frontmannen Mr Lordi klappar henne på huvudet. Vips är vi tillbaka i den ”riktiga” världen med en föga minnesvärd synthslinga i bakhuvudet och ett ohälsosamt upprepande av titeln.
Nu ska vi däremot övergå till något jag finner riktigt uppmuntrande i dessa meetoo-tider. Tjugo dagar efter att Lordis video har gått viral bestämmer sig deras skivbolag AMF Records för att släppa videon till Powerwolfs låt Demons Are A Girl’s Best Friend från kommande skivan The Sacrament of Sin. Även här möts vi av kvinnlig sexualitet och lite schyssta porrvibbar men med en helt annan framtoning. Sångaren Attila Dorn sjunger för ett gäng nunnor om hur mycket de skulle tjäna på att dyrka Satan genom att ge sig hän åt demonisk dyrkan. Aldrig under videons gång rör han kvinnorna utan det är med ord och enbart ord, samt att han ständigt tittar dem i ögonen, som han lockar dem i fördärvet. Till och med de demoner han frammanar håller fingrarna i styr under större delen av videon. Det är första när kvinnorna själva väljer att slänga nunnedoken och smeka sig till extas som demonerna tar ton och det hela avslutas i en sexorgie där man både på kroppsspråket och ansiktsuttrycken ser att alla inblandade njuter. Inte ens när nunnorna är helt sålda på att utforska sina egna kroppar rör Attila vid dem utan de tillåts att helt på egen hand finna sin väg till sexuell njutning. Det hela slutar med att sångaren ömsom har en handfull halvnakna kvinnor som klättrar över honom utan att han så mycket som ens tittar på dem, ömsom har kvinnorna dansande en helt okej koreografi bakom honom.
Så varför är jag okej med det ena och inte det andra?
Egentligen är det rätt så uppenbart. Jag har inget som helst problem med nakenhet eller porraktig sexualitet. Det jag har problem med är när man målar upp kvinnan som ett ofrivilligt offer och det är just det som är problemet med Lordis video. Kvinnan blir en passiv person som påtvingas andras sexualitet medan kvinnorna i Powerwolfs video blir aktiva personer som själva väljer sin sexualitet.
Det ena av dessa två gränsar till våldtäkt och det andra gränsar till sunda representationer av kvinnlig sexualitet. Jag föredrar det sistnämnda.
Text: Cecilia Wemgård
