ShortWave Records / Sound Pollution
I torsdags fylldes den mysiga nedervåningen på Broder Tuck av några tappra hårdrockare som gillar Defueld. Bandet som inte bara släppt ett debutalbum som klättrade till plats nummer fyra på listan över mest sålda hårdrocksalbum i Sverige, utan även är det första hårdrocksbandet någonsin som har turnerat i Senegal. Med det sagt undrar man varför lokalen inte var sprängfylld denna afton, kanske är det för att Defueld har varit upptagna i studion med sitt nya album som släpps snart och har haft en paus från turnerandet?
Klockan 21:43, för att vara exakt, går grabbarna upp på scenen och drar igång vad som skulle bli en riktigt grym kväll. Sångaren Christoffer Wetterström skålar med oss i publiken mellan låtarna och berättar att det blir mycket nytt material denna ”torsdagsrock-kväll”.
De tappra hårdrockarna som publiken består av har ganska snabbt ställt sig upp och lämnat sofforna åt sitt öde. Det är svårt att sitta still när Defueld står på scenen. Ett lite blygt headbangande pågår bland några av besökarna men bandet själva leder helt klart tävlingen om vem som öser mest. Hittills i alla fall.
När Retarded smyger igång påpekar Christoffer att vi nog kan texten till den här och måste sjunga med. Publiken börjar hitta formen och ljusteknikern Magnus Hovmark gör ett utmärkt jobb med allt rött och blått ljus som fyller scenen och lokalen. Det är väldigt lagom med folk och man dör inte av värmeslag ännu, vilket ändå är ganska skönt.
Innan låten Eye For An Eye kommer vi överrens med Christoffer om att det nu är torsdag på riktigt. Bandet släpper loss ordentligt och publiken headbangar med, lite mindre blyghet än förut. Det här är helt klart en av kvällens bästa låtar och det verkar både bandet och publiken vara överrens om. Grabbarna får ta emot ordentligt med jubel och det där jag skrev om att man inte dör av värmeslag…jag får nog ta tillbaka det påståendet. Vi uppmanas även av Christoffer (som är den enda som sköter snacket från scenen ikväll) att köpa öl om vi inte redan har en öl i handen. Utan öl kan man ju inte bli full.
När de sedan kör igång en cover på Rihannas låt Rude Boy uppstår glädje i publiken. Deras version av låten (Rude Girl) är självfallet betydligt tyngre och rockigare än originalversionen, vilket alltid är positivt. Efter en liten vätskepaus fortsätter de sedan med Leave Me Bleeding och det headbangas nu så det står härliga till bland kvällens gäster.
När publiken äntligen har kommit igång ordentligt var det tydligen dags för Defueld att spela sista låten och istället förtära alkoholhaltig drycker. Bandet verkar nöjda med denna plan men publiken totalvägrar. Efter en snabb överrenskommelse bestämmer bandet och publiken att det är helt ok att spela en orepad låt. Grymt bra beslut! Something Better blir en av kvällens höjdpunkter och basisten Emil Bygdes bakgrundsgrowl låter helt underbart tillsammans med Christoffers sång.
Som jag bekräftade redan i början av recensionen blev detta en grym kväll. Det är tight, det låter bra och det är är ett jävla ös. Alltid lika kul att få njuta av en sådan spelning på en mindre scen där man slipper få andnöd och brutna revben för att det är för mycket folk. Värmen gick dock inte att undvika men att svettas lite är inget som avskräcker riktiga rockers.
Bäst: Den orepade avslutningslåten Something Better.
Sämst: Att det tog så lång tid för publiken att komma igång.
Betyg: 8/10
Annelie Tottie
