För den som har hållit sina korpgluggar öppna kanske namnet Blood and Spirit får en igenkänningens klocka att klämta. För den som hållit sig ovetande är det lättast att summera det hela som en trilogi av dokumentärfilmer med en mörkare underton. Från tatueraren Little Swastika, till MMA fightern Magnus ”jycken” Cedenblad till den avslutande delen om svenska black metalbandet Watains sångare Erik Danielsson. Det är i samband med den stundande ’Video on Demand’-premiären för den sistnämnda som vi djupdyker i producenten Claudio Marinos skötebarn.
– Det var inte meningen att det skulle bli en trilogi från början, men efter den första filmen, Ink, Blood and Spirit (med Little Swastika), kände jag att dess röda tråd var någonting jag inte var färdig med, säger Claudio. Av en slump visade det sig att både Magnus Cedenblad och Erik Danielsson skulle lämpa sig utmärkt för ändamålet; således gjorde jag en serie istället för tre enskilda filmer. Jag tyckte mig se en liknande livsfilosofi hos de två sistnämnda som hos Little Swastika – detta var någonting jag fann värt att utforska. Till min lycka tyckte bägge två att det var en god idé. Dessutom har jag ett stort intresse av de livsverk de tre ägnar sig åt och det är sköna snubbar.
Hur känns det att ha avslutat trilogin?
– Mentalt är det är en förlösande känsla att slutligen kunna släppa projektet men samtidigt uppstår lite av ett vakuum. Jag har ägnat två år åt dessa filmer, vilket innebär att jag konstant haft dem i huvudet. När jag släppte de två första delarna blickade jag hela tiden framåt mot nästa, så det blev aldrig samma känsla som nu.
Den 10 februari kommer den avslutande delen av serie, Music Blood and Spirit, att göras tillgänglig för allmänheten. Med det var långt innan detta projekt som Claudio lärde känna Erik Danielsson. År 2006 satte han upp en beryktad spelning med Watain i Lindköping. Detaljer om kaoset ombedes läsaren att söka på egen hand. Därefter höll de båda sporadisk kontakt och något år efter händelsen började Claudio arbeta med bandet hemsida. Han är dock noga med att påpeka att filmen inte vare ett samarbete mellan de två parterna.
– Erik var objektet jag gjorde en film om. Jag visade honom den första filmen och förklarade min idé om att utveckla projektet till en trilogi. Vi filmade scenerna i Varglyan (Watains gamla replokal och tillhåll) strax därefter, det var lite bråttom då de var i färd med att flytta ut. Detta var samtidigt som jag arbetade som mest med Fight, Blood and Spirit. Efter det filmade jag backstage på fjolårets Sverigeturné och slutligen filmade vi hemma hos Erik i Uppsala. Intervjun skrevs i projektets början men genomfördes i slutet.
Berätta om den filosofi som präglar filmen.
– Det är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat då projektet i sig är mitt försök att uppnå samma mål de tre personerna som porträtteras i filmerna uppnått. Nämligen att livnära sig på någonting man älskar och brinner för. Magnus summerar det hela; ”Om pengar inte fanns, skulle du göra det du gör idag då? Jag skulle göra det”. Det är få förunnat att kunna säga och faktiskt mena det – detta är vad jag strävar efter.
Blod verkar vara ett sammanlänkande ämne.
– Utöver den filosofi jag anser genomsyra trilogin är blod någonting som knyter samman de tre männen. Little Swastikas kunder blöder när han karvar sin konst på deras kroppar, Magnus gör sitt bästa för att orsaka blodsutgjutelse hos sina motståndare och Erik häller blod över sig själv och sina fans. I det stora hela är jag nöjd över resultatet och det mottagande jag fått från de två första filmerna. Jag har samlat idéer och uppslag till nästa dokumentär men ännu är ingenting klart. Innan jag ger mig i kast med det ska jag färdigställa en musikvideo till mitt eget band Tid och besöka Werner Herzog och hans film-”skola” för inspiration.
Fakta:
10 februari släpps Music, Blood and Spirit som Video on Demand (www.musicbloodandspirit.com), målet är även att få ut DVD:n med hela trilogin under mars (www.artaxfilm.com).
Text: Cecilia Wemgård
