4/1-2012
OMM/SPD
Noice slog igenom över en natt efter sin medverkan i tv-programmet Musikbörsen år 1980. Med hundratusentals sålda skivor kan de stoltsera med att vara ett av Sveriges största band genom tiderna. Bandet splittrades redan 1982 men har återförenats både en och två gånger för att turnera land och rike runt. I början av 2000-talet gick tyvärr keyboardisten Freddie Hansson och sångaren Hasse Carlsson bort. Nu är det de tidigare bandmedlemmarna Marcus Örhn och Fredrik Von Gerber som tillsammans med musikerna Roddan V, Roger ”Hot Rod” Teilmann och Björn Samuelsson är Noice Forever. De spelade sitt första gig år 2012 på Harry B James i onsdags.
Detta var även första spelningen undertecknad fick uppleva sedan förra året så humöret var på topp när jag klev in på mitt kära Harry B James. Det första som slår mig när jag kommer dit är att det är väldigt mycket folk för att vara en onsdag. Dock är det en konstig blandning av människor. Jag letar febrilt efter någon jag känner men får nöja mig med att hälsa på ljudteknikern Andreas Vaple (vilket i och för sig är en väldigt trevlig karl). Däremot vill jag gärna hitta någon att hänga med som inte är upptagen med att sköta sitt jobb. (Om inte öldrickande på Harry B James kan räknas som ett slags jobb också?) Den stora frågan är var alla trogna stammisar och musiknördar befinner sig.
Som tur är behöver inte min ”forever alone”-känsla hålla i sig speciellt länge. Jag hittar ett bord där kära vänner sitter, slår mig ned och sedvanliga diskussioner om musik uppstår. Det dominerande samtalsämnet är givetvis hur kul det ska bli att få se Noice Forever live. Fler och fler människor dyker upp, guvernörerna är på plats och det ser ut att bli en riktigt bra kväll.
Klockan har hunnit bli halv tolv innan bandet äntligen entrar scenen. En rätt stor del av de förväntansfulla människorna som är på plats har redan stått framför scenen ett bra tag. Jubel och allsång försöker överrösta bandet redan under Bedårande Barn Av Sin Tid. Det märks att det är många trogna fans på plats och det är trångt framför scenen.
Än så länge känner jag mig nöjd. En Kväll I Tunnelbanan (som även är låten Noice slog igenom med) är definitivt en av kvällens höjdpunkter. Trots att publiken egentligen inte behöver få en uppmaning om att jubla så får vi det av sångaren Marcus Öhrn. Bandet fortsätter med Dolce Vita utan att röjet framför scenen dör ut. Publiken vinner tävlingen om vem som har mest energi under kvällen.
Jag blir extremt nostalgisk under Rosa Ljus då detta faktiskt är den första låten jag hörde med Noice. Innan de kör igång Metropol ropar Marcus Öhrn ut ”Om man bott i en storstad vill man alltid tillbaka, eller hur?!” och får medhållande respons från publiken.
Under de sista låtarna har en del av publiken konstigt nog avlägsnat sig från scenområdet. Detta klagar dock inte jag på eftersom det blir mer plats över för mig. En annan av favoritlåtarna under kvällen är självklart den ösiga låten Svart Läder. Innan Ut I Natten säger Marcus Öhrn att det är under den låten man ägnar sina tankar mycket till de bortgågna bandmedlemmarna. Eftersom det har blivit lite mer plats framför scenen mot slutet av spelningen verkar bandet känna att det är dags för dem att ösa på ordentligt. Spelningen avslutas riktigt bra och både bandet och publiken verkar vara nöjda med sin insats.
Marcus Öhrn påpekade under spelningen att han är lika gammal som Nikki Sixx (som snarare är ung och fräsch fortfarande om ni frågar mig…) vilket bättrade på den sköna stämningen ytterligare när tankarna för en sekund fördes till Mötley Crüe. Något annat band är Noice kunde man dock inte ägna sina tankar åt mer än den sekunden när man fick denna information. Enligt min mening levererade bandet en grym liveshow och fick verkligen igång publiken.
Jag är definitivt nöjd med att ha varit på plats under kvällen. Detta var helt klart en godkänd första spelning för året och nu ser jag fram emot ett fortsatt år med fantastiska spelningar. Noice Forever får till exempel gärna spela i Stockholm igen snart…
Setlist
Intro
Bedårande Barn Av Sin Tid
Jag Vill Inte Va (Som Alla Andra)
En Kväll I Tunnelbanan
1987
Dolce Vita
Romans För Timmen
Metropol
Rosa Ljus
Varför Just Jag
Vi Rymmer Bara Du Och Jag
Du Lever Bara En Gång
Svart Läder
I Natt E’ Hela Stan Vår
Ut I Natten
Bäst: Rosa ljus och Svart Läder
Sämst: Att rätt många från publiken råkade befinna sig i rökrutan under de sista två–tre låtarna.
Betyg: 7/10
Annelie Tottie
