– Vår ambition har varit och är fortfarande att ge en scen åt lokala band. Här ska både stora och små band kunna spela på lika villkor och nytt och gammalt mötas, säger Crimsons ordförande Magnus Ring.
Förra årets upplaga av festivalen skedde i skuggan av reggaefestivalen och drabbades i likhet med den av det plaskblöta augustivädret. I år har man tidigarelagt evenemanget och hoppas på fler besökare.
– Förra året kom det lite färre folk än första gången vi körde festivalen. Men i år hoppas vi på att ungefär 300 kommer att hitta hit. Uppsala som stad är också lite så att man måste hålla på ett tag för att nå ut till folk, säger Magnus Ring.
Festivalen är en hyllning till symfonisk eller progressiv rock. Enligt Magnus Ring är hela genren en blandning av olika stilar med rockmusiken som grund. Ett slags ständigt tänjande på gränserna där rock, jazz, klassikt och folkmusik möts.
– Det är musik som tar i lite mer, som vill lite mer, det kan kanske uppfattas som pretentiöst men inte på ett negativt sätt, säger han.
Sedan slutet av 1960-talet då band som Samla Mammas Manna gjorde succé har Uppsala utmärkt sig internationellt inom den progressiva rocken. Ett bevis på det är det franska bandet Uppsala som tagit sitt namn efter staden. Om Magnus Ring får drömma är det också några av de allra mest klassiska namnen inom den progressiva rocken som han i framtiden vill se på festivalens scen.
– Kaipa vore naturligtvis fantastiskt att få se och Flower Boys så klart, säger han.
Först ut på lördag är det relativt nybildade bandet Albatross Rex. De uppstod på vårkanten 2008 ur resterna från bandet Planescape och spelar musik som är inspirerad av modern metal och alternativrock.
Därefter tar Uppsalas senaste stjärnskott Mad Artwork vid och följs av veteranerna i Manticore och Rävjunk.
– Manticore var med och bildade föreningen, de spelade på den första festivalen och är ett av mina favoritband, säger Magnus Ring.
Rävjunk bildades redan 1971 och har, med sitt enda släppta album Uppsala Stadshotell Brinner från 1977, uppnått kultstatus. 2008 släpptes en nyutgåva av skivan och den utsågs då av en radiostation i New York till årets retroplatta och spelades flitigt i etern.
– Mitt i valdiskussionerna om Obama gick Rävjunk där i bakgrunden. Det var rätt läckert, säger Rävjunks trumslagare Peter Ericson.
Spelningen på Progressive Rock ser han fram emot.
– Det är alltid kul att spela på hemmaplan, det spelar ingen roll om det kommer mycket eller lite folk. Men här finns det mycket kompisar som kan komma och kolla så det blir nog bra, säger han.
Uppsala Progressive Rock Festival drivs av ett gäng eldsjälar i föreningen Crimson. Än så länge tycker Magnus Ring att en endagsfestival för lokala band räcker långt men säger samtidigt att det inte är säkert att det kommer att stanna vid det i framtiden.
– Nu när vi kört festivalen ett par år så dyker det upp andra band från runt om i landet som vill spela här och i publiken finns entusiaster från hela Sverige. Det är svårt att säga från år till år hur det kommer att gå men vi strävar i alla fall efter att fortsätta ordna och utveckla festivalen.
Av: Niklas Kjellberg för unt.se
