Datum: 2016-08-20
Dagen är kommen. Festivalens epicentrum är nära och folk börjar känna det svaga mullrandet som mot slutet av kvällen kommer att utvecklas till en fullskalig jordbävning vid namn Sabaton. Många har samlats för att uppleva spektaklet, vilket resulterar i en större skara människor framför scenerna och i öltältet än under tidigare dagar. Under dagens gång serveras det många aptitretare som skapar ett omänskligt sug efter kvällens intåg, inte minst i form av Insomnium.
Insomnium
Insomnium måste ha ett av festivalens bästa bandnamn. Trots tröttheten som sena kvällar och mycket alkohol skapar blir det svårt att sova efter finnarnas koffeinbomb till uppträdandet. Trots gruppens doom metal – vibbar och melodiska death metal är det knappast lugnt på scenen. Gitarristerna Markus Vanhala och Ville Friman flyger fram och tillbaka med breda flin på sina ansikten. Niilo Sevänen (sång, bas) står visserligen för det mesta still men driver gott med publiken mellan låtarna och headbangar när chansen uppstår. När bandet går av scenen finns det dock ett frågetecken som hänger kvar: Varför är de inte större än vad de är?
Lordi
Precis som de flesta närvarande har undertecknad ett mål med att se på Lordi; att få höra låten Hard Rock Halleluja. Bara för att kunna säga att man bevittnat schlagermusik. I övrigt är förhoppningarna inte allt för stora på de finska monsterrockarna. Vad de flesta inte verkar ha räknat med är att tappa hakorna på grund av hur sinnessjukt bra bandet är. Att de på något vis lyckas få näst intill hela festivalen att unisont ryta ”FUCK YOU ASSHOLE” under Sincerely From the Heart är en bedrift när de är som mest kända för sitt bidrag till Melodifestivalen. Att frontmannen Mr. Lordi står och skränar om knäckebröd och falukorv mellan de flesta låtar gör inte heller folk på sämre humör. Tyvärr lämnar ungefär hälften av publiken scenen efter att Hard Rock Halleluja avverkats, men skräckfigurerna låter sig inte avskräckas och bränner av Who’s Your Daddy? och Would You Love a Monsterman? i samma bombastiska stil som innan.
Sabaton
Timmen är slagen. Mörkret har lagt sig över Dalarna och luften är tjock av förväntan. För första gången under hela festivalen har varenda kotte samlats framför en av scenen för att beskåda husbandet debutera med nya skivan The Last Stand. När tonerna till ankomstlåten The March To War klingat ut och Ghost Division tar fart så exploderar lugnet. Tre dagars av förväntan släpps äntligen fri och festen kan börja på riktigt. I vanlig ordning far Sabaton omkring som skållade råttor på scenen och med 
stora leenden på läpparna, speciellt nu när de kör sin traditionella konsert på hemmaplan. Dock är årets spelning lite speciell. Inte nog med att nya skivan släpptes igår, detta är även gitarristen Thobbe Englunds sista spelning med gänget. Resultatet blir en känslosam kväll där både bandet och fansen får ta ett sista farväl av Thobbe. Detta sker bland annat med hjälp av anekdoter och ett bildspel från strängbändarens tid i bandet. Dock öppnas ett nytt kapitel där ett annat avslutas. Ungefär halvvägs in i spelning presenteras Thobbes efterträdare i form Tommy Johansson (ReinXeed) som under resten av spelningen får agera tredjegitarrist. Med hejarop och vrål välkomnas Tommy in i familjen för att följa bandet in i en ny era.
Text: Markus Lassus Bjälnes
