Osignat/eget släpp
Släpps vis Spotify, iTunes, Wimp etcetera den 5:e februari
Thrym är ett enmansprojekt som musikern Henrik Witoslaw skapade för att få utlopp för sin kreativitet. Sedan gymnasiet har han varit en flitig strängbändare men de senaste två åren har han även kunnat lägga till sång på sin repertoar. Efter att ha harvat runt ett tag har multiinstrumentalisten nu känt sig tillräckligt erfaren för att sjösätta ett alster i egen regi. Under lite mer än ett år har intresset för den nordiska mytologin och dess historia kristalliserats i fem intressanta låtar. Med rötterna i Bathorys Nordland I och Nordland II samt Månegarms mer skönsjungande alster bjuder denna novis på en riktigt lovande start.
Denna dryga halvtimmes långa EP tar avstamp i den långsamma Call of the Valkyrie. En låt som må hända både har tyngden och känslan för att kunna lyfta rejält men som snavar över sina egna fötter genom att skapa en väldigt seg start. Själv skulle jag snarare ha placerat den någonstans mitt i låtlistan där den kunde ha fungerat som brygga för något riktigt aggressivt. Speciellt eftersom spår nummer två, Queen of the Underworld, har en mer slagkraftig karaktär. Denna låt trollbinder mig på ett helt annat sätt samt att dess komposition känns som en naturlig öppningslåt. Detta är också första spåret där herr Witoslaw stundom förpassar skönsången till bakgrunden och bjuder på lite trevligt black metallskrik. I Hel Du Väntar är en akustisk ballad på svenska som med sin fiol får mig att tänka på ett mer vikingaorienterat Nordman. Denna låt demonstrerar också hur det romantiserade historieberättandet om nordens gamla asatro genomsyrar detta alster. Det är svulstigt, det är krigarideal och rätt som det är tar skivans tuffaste låt, Battleborn, vid. Den är utarbetat i samma lugna tempo som resten av skivan men bjuder på pondus. Det känns lite som om Witoslav bröstat upp sig när han skrev denna. Kanske borde denna låt även ha avslutat skivan då sista spåret ut, Today I Return, är en ganska anonym skapelse.
Som tidigare nämnt är denna EP inspirerad av Bathory men vad jag verkligen saknar är det riv som karaktäriserade Quorthons röst. Majoriteten av materialet kantas av underbar skönsång men det tänder inte riktigt till förutom under några få partier. Witoslaw har röstkapaciteten att vråla vilket jag känner att han inte utnyttjar helt och hållet. Detta är en vacker skapelse och jag tycker absolut inte att tempot behövs dras upp, snarare önskar jag att musiken hade lite farligare karaktär. Det finns potential till att visa upp rejäl muskelmassa men stundom känns det lite klent. Överlag bjuder dock denna EP på en förvånansvärt vital mixning och högkvalitativ ljudkvalité. Denna EP kanske inte tar hem högsta poäng men nog väcker den merintresse. Det ska bli intressant att se vad framtiden har i sitt sköte för denna unga kompositör.
Bäst: Battleborn, skivans okrönta kung.
Sämst: det saknas lite jävlar anamma för att det riktigt ska tända till.
Betyg: 7/10
Spår:
1. Call of the Valkyire
2. Queen of the Underworld
3. I Hel Du Väntar
4. Battleborn
5. Today I Return
Hemsida:
https://www.facebook.com/thrym.band
Text: Cecilia Wemgård
