När vemod och svensk natur får gifta sig med varandra, ackompanjerat av atmosfärisk black metal, blir slutresultatet Grift. Ett enmansprojekt sprunget ur sångaren och bandgeneralen Erik Gärdefors liv och omgivning. Uppväxt i ett småbrukarjordbruk i Västra Götaland har ängsskötsel med lie och ett liv i enkelhet kommit att prägla den musik som ska framföras live på festivalen Mörkaste Småland.
– Textmässigt har jag delvis varit inspirerad av klassiska svenska poeter, så som Dan Andersson, Folke Dahlberg och Gunnar Ekelöf, säger Erik när vi sjunkit ned i den nattsvarta soffan i pressrummet. Min farfar gick faktiskt i samma klass som Dan Andersson på Brunnsviks folkhögskola, så vi har originalet av första upplagan av diktsamlingen Svarta Ballader (skriven 1917) hemma. Ett väl nött exemplar. Grift handlar till viss del om att försöka uttrycka den känsla som dessa poeter lyckas lyfta fram. Jag önskar många gånger att jag kunde behärska någon annan musikstil än den som jag på något vis sammankopplas med, men jag tror att man kan ana att jag även lyssnar och inspireras av annan musik än metal. Jag jobbar också på att kunna framföra Grift på ett annat, mera avskalat sätt i en livesituation.
I både den EP du släppte 2013 (Fyra elegier) och på debutskivan Syner (2015) har du ett ljud som går igen och återkommer. Nämligen ljudet av en lie som slipas. Varför?
– Det är en del av året som jag slår mycket med lien. Det ljudet är stämningsfullt och det är något jag har velat lyfta fram i musiken. Om ljudet betyder något speciellt för mig? Det är svårt och säga. Jag tycker att det är ett harmoniskt jobb att stå och slå en äng med en sylvass lie. Det är meditativt att gå och slå. Sedan är Grift ett uttryck för hösten. Från ängsslåttern i augusti fram till februari har jag som mest inspiration till att skriva musik. Nu har vi några fina månader framför oss för mig att skriva material igen.
Hur var det att gå från att släppa en EP till att släppa ett fullängdsalbum?
– Jag är ganska disciplinerad när jag skriver musik. När jag tänker att nästa stora sak som jag ska göra är ett album så blir det tillräckligt med material för ett album. Nu tänkte jag att jag vill göra en split-skiva med ukrainska Drudkh, en skiva som kom ut i förra veckan under namnet Зраджені сонцем (Betrayed by the Sun)/Hägringar (Mirages). Då hade jag som plan att skriva två jättelånga låtar som täcker en hel vinylsida. Bara jag vet vad som gäller så skriver jag efter det. Jag började prata med grundaren av Drudkh, Roman Sayenko, som det visade sig gillar Grift. Han är historielärare och väver in mycket ukrainsk poesi i sina texter. Han bygger nästan helt och hållet sina texter på gamla poem. Därefter skickade vi översättningar till varandra och på något vis fann vi varandra genom det. Vi kommer från samma källa fast under olika namn. Vi speglar vårt ursprung i det vi gör.
I dagsläget är Erik bibliotekarie på halvtid vilket är något som passar honom utmärkt eftersom han då får arbeta med sina stora intressen; litteratur och musik. Med en magister i biblioteks- och informationsvetenskap har han även bakat in flera andra ämnen som bland annat filosofi, idé- och lärdomshistoria, litteraturkunskap och filmvetenskap.
– Man får alla frågor som bibliotekarie så det är bra att vara inne på lite olika ämnen inom humaniora.
Text: Cecilia Wemgård
Foto: Jolle Ingbrand