Gain/Sony Music
Släpps 31 maj
Kan man få för mycket av KISS? Enligt hårdrocksexperterna Alex Bergdahl och Carl Linnaeus är så inte fallet. Snarare går det att gräva ned sig i allsköna detaljer och analysera berättelsen om ”världens bästa band” på en löjligt noggrann nivå. Men så har också Bruce Kulick (gitarrist i bandet mellan 1984 och 1996) påstått att denna duo har en universitetsexamen i just KISS.
Det är inte första gången en bok om gruppen släpps på den svenska marknaden. Det som däremot särskiljer denna från många andra böcker är att den tar sig an en källkritisk ton och ämnar slå hål på en del myter och fakta som både band och fans hållit vid liv. Sker det av ren djävlighet? Knappast, bokens framtoning är charmig och nördig på ett sätt som både hyllar och kritiserar ett av världens mest omnämnda rockband. Det är också ett personligt porträtt in i experternas egen barndom och deras kärlek för musiken ur ett fans perspektiv. Uppdelad i tre akter sträcker sig boken från KISS första stapplande steg fram till 1999 då världen fick se orginal-KISS för sista gången. Avgränsningarna känns välgenomtänkta och det gedigna arbetet bakom att leta ned platser, dokument och personer som figurerat i och kring bandet skulle få Sherlock Holmes att applådera.
Förutom att boken är lättläst, och tilltalande rent utseendemässigt, är den också skriven för gemene man. Inga djupgående förkunskaper eller intresse för KISS? Frukta icke, efter att ha betat av den sex sidor korta prologen har du fått dig en snabbkurs som gör att du kan misstas för ett riktigt insatt fan. Dessutom är det svårt att inte sträckläsa boken från pärm till pärm för det är helt enkelt kul att följa med författarna på denna supernördiga resa in i den smått bisarra sminkade världen som går under namnet KISS.
Betyg: 9/10
Text: Cecilia Wemgård
